Samband mellan negativa skördeavvikelser och nederbörd : underlag för utformning av en ny grödaförsäkring mot nederbörd?

Detta är en M1-uppsats från SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)

Sammanfattning: Sedan skördeskadeskyddet försvann i Sverige år 1994 har det inte varit möjligt att i någon övergripande utsträckning försäkra växande grödor. Svenska lantbrukare producerar årligen råvaror för miljardbelopp utan möjligheten att skydda sin odling mot oförutsägbara yttre händelser. Examensarbetet är del av en förstudie till ett forskningsprojekt som Macklean Strategiutveckling AB kommer att starta i juni 2013, gällande möjligheterna att försäkra växande gröda. Examensarbetet behandlar följande frågeställningar. Är nederbörd bidragande orsak till skördesänkningar? Finns det något behov att utveckla en frivillig grödaförsäkring mot nederbörd? Det har i examensarbetet valts ut tio gårdar inom produktionsområde ett (Götalands södra slättbygder), en gård i varje skördeområde. Gårdarnas faktiska skördar av höstvete, vårvete samt vårkorn har tagits från år 2000 till år 2012 och jämförts mot normskördarna inom varje skördeområde. Observationerna som hade negativa skördeavvikelser >30 % sammanställdes i tabell 1. Tabellen är uppdelad i olika spalter beroende på när nederbörden fallit. Vi kan genom resultatet (tabell 1) se att det är vid nederbördsmängder >110 mm kring skördetidpunkt i augusti månad som det är flest negativa skördeavvikelser. Studierna visar även att den totala årsnederbörden inte har någon större inverkan, utan det är när nederbörden faller som påverkar skörden. Vi har inte sett att torka har någon koppling till negativa skördeavvikelser. Behovet av en grödaförsäkring är enligt resultatet (tabell 1) störst vid skördetidpunkt i augusti. Det är dock fler parametrar än nederbörd som avgör hur skördeavkastningen blir, så som odlingsförutsättningar och jordarter. Vi anser att behovet av en grödaförsäkring för skördebortfall orsakade av nederbörd är stort men det kan vara svårt att ta fram en generell grödaförsäkring. Fler studier behövs inom området för att kunna avgöra vilka parametrar man skall ta hänsyn till när man utformar en ny grödaförsäkring.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)