FOTBOLL-PROSTITUTION-TRAFFICKING : RÖTT KORT eller FAIR PLAY?

Sammanfattning: Prostitution är ett omdiskuterat fenomen där debatten gått i vågor och samfundet i nuläget gått från att förkasta all form av prostitution till att stödja uppdelningen i ”frivillig” och ”påtvingad” prostitution. Olika länder beskriver, hanterar och reglerar prostitution på vitt skilda sätt men samtidigt finns en internationell konsensus kring att trafficking är förkastlig. Frågan är om det är möjligt att, som i EU, gemensamt arbeta mot trafficking när man inte kan enas kring prostitutionsbegreppet. Inför kommande fotbolls-VM har kritik framförts mot Tysklands sätt att reglera och hantera prostitution genom så kallade ”statliga bordeller”. Denna uppsats har för avsikt att bereda väg för att det finns ett samband mellan en legal sexhandel och trafficking och att det därför inte är möjligt att tala om en frivillig prostitution. Syftet har varit att undersöka vilka instituerande normer som går att urskilja i EU:s förhållningssätt gentemot traffickingproblemet inför Fotbolls-VM i Tyskland samt hur dessa återspeglar svenska respektive tyska värderingar. Uppsatsens problem vilar i det institutionella perspektivet med fokus på svårigheten att integrera den europeiska unionens medlemsländer. I Uppsatsen genomförs en diskursanalys för att fastställa hur EU, Sverige och Tyskland ser på trafficking samt en idéanalys för att kartlägga vart unionen och länderna har sina ideologiska hemvister i prostitutionsdebatten. När det gäller Europaparlamentet konstateras att dess syn är en kompromiss/sammanslagning av det som Hoffmans integrationsteori beskriver som ”nationella traditioner och situationer”. Detta genererar att man väljer att konstatera och stanna vid den minsta gemensamma nämnaren i förhållande till Sverige och Tyskland. EU-kampanjen uttrycker sig med en väldig bredd och lämnar öppet för nationella tolkningar vilket, eftersom uppsatsen konstaterar att de tyska och svenska bilderna skiljer sig väsentligt åt, måste ses som ett måste för att överhuvudtaget kunna få till stånd någon form av integrerat samarbete. Parlamentets syn på trafficking följer den tyska inställningen i större utsträckning än den följer den svenska, även om detta påvisas med minsta möjliga marginal. Utfallet visar tydligt att den svenska synen använder sig utav de abolitionistiska argumenten medan den tyska är starkt influerad av Sex Workers Rights-rörelsen. Däremot går det inte att påvisa att EU-parlamentet influeras mer eller mindre av någon av idelatyperna.