Anställningsotrygghet, utbrändhet och psykisk ohälsa samt den modererande effekten av utvecklande ledarskap

Detta är en Master-uppsats från Stockholms universitet/Stockholms universitet/Psykologiska institutionenPsykologiska institutionen

Sammanfattning:

Anställningsotrygghet har inom tidigare forskning framträtt som en förhållandevis kraftfull stressor som kan orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hårt beroende på en rad faktorer. På senare år har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till välmående och hälsa bland anställda. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie, beståendes av fackligt anslutna akademiker (N=468), var att studera sambanden mellan anställningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohälsovariablerna utbrändhet (utmattning och distansering) och psykisk ohälsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anställningsotrygghet är en kraftfullare prediktor av ohälsa jämfört med kvantitativ anställningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anställningsotrygghet och ohälsa. Gruppen som rapporterade att deras närmaste chef utövar låga nivåer av UL hade kraftigast samband mellan kvantitativ anställningsotrygghet och såväl psykisk ohälsa som utmattning. Effekten var dock mindre uttalad för utfallsvariabeln distansering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)