Årets julklapp ”INGENTING” : En fallstudie i hur svenska hjälporganisationer jobbar med gestaltning och katalysatorer för Consumer Brand Identification i sin marknadsföring.
Sammanfattning: När en individ identifierar sig med ett varumärke har det visat sig att hen är mer benägen att utföra positiva gärningar gentemot varumärket. Det kan innefatta positive word of mouth, att försvara varumärket vid smutskastning eller intention att köpa produkter från varumärket. För att en identifikation ska uppstå krävs det att en individ kan se delar av sig själv i varumärket eller se en vinning i att identifiera sig med det. En viktig del för varumärket är att visa detta i sin marknadsföring. Till hjälp finns det fem centrala katalysatorer som hjälper till med denna process på olika nivåer. Jag har i denna undersökning isolerat och analyserat dessa i hjälporganisationers marknadsföring för att kunna se hur de används. Vidare används nästan alltid någon form av gestaltning i marknadsföring för att få konsumenten att i större utsträckning förstå budskapet och se det ur berättarens ögon. På det sättet så kan konsumenten lättare ta till sig vad varumärket vill säga och, om kommunikationen är utförd rätt, ges större chans till identifikation. Syftet med denna studie är att undersöka om 1) hjälporganisationer använder sig av gestaltning i sin marknadsföring, 2)om de använder sig olika katalysatorer för Consumer Brand Identification och 3) om dessa varumärken är lätta att identifiera sig med enligt dessa teorier. Till hjälp för att ta reda på detta så har studien använt sig utav teorierna kring Consumer Brand Identification, gestaltningsteorin och delar av The prospect theory. Studien har analyserat reklamfilmer från två olika hjälporganisationer: Rädda barnen och Unicef. I studien användes en kvalitativ retorisk analys för att tolka reklamfilmernas manifesta och latenta budskap samt två sammanställningar av strategisk gestaltning och olika katalysatorer för Consumer Brand Identification. Resultatet visade att reklamfilmerna tillsammans innehöll alla de olika katalysatorerna och strategiska gestaltningarna. Det intressanta och anmärkningsvärda var att reklamfilmerna ibland inte använde den strategiska gestaltningen på det sätt som forskningen visat skulle vara det bästa sättet att använda dem på. Vad detta kan bero på kan man bara spekulera om och det gör jag också i slutdelen av denna uppsats.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)