Hur vet vi om vi gör skillnad? : om Malmö stads arbete för en jämlik hälsa

Sammanfattning: Studien undersöker Malmö stads arbete för en jämlik hälsa. 2013 släpptes Malmökommissionens slutrapport med mål och åtgärdsförslag baserade på WHOs rapport Closing the gap i a generation. Den här uppsatsen handlar om jämlik hälsa kopplat till hållbar stadsutveckling och hälsans sociala bestämningsfaktorer. Malmö stad har förutom ett arbete mot en mer jämlik hälsa även beslutat om att Agenda 2030 och de globala målen ska omsättas till lokal praktik. Uppsatsen undersöker därför också hur och i så fall på vilket sätt dessa frågor överlappar varandra. Uppsatsens syfte är att diskutera möjligheter och utmaningar kopplat till att kvantifiera och följa upp kvalitativa värden. Utöver detta är syftet även att undersöka hur Malmös målstyrda arbete fungerar. Syftet motiveras av det i dagsläget inte finns några fastställda principer för vad som utgör jämlik eller ojämlik hälsa. Att undersöka jämlik hälsa inom området för stadsutveckling är relevant för att det finns ett samband mellan sociala bestämningsfaktorer och hälsa. Forskning visar att det på grund av bristande tillgång till lika bra skola, bostäder och andra funktioner i samhället leder till en ojämn fördelning i hälsa - en fördelning som hade kunnat undvikas. Utöver detta utgör Agenda ett verktyg för att kunna följa upp olika typer av hållbarhetsutveckling. En central fråga inom folkhälsoarbetet och inom forskningen kopplad till jämlik hälsa är således hur kompatibelt Agenda 2030 är med diskursen kring jämlik hälsa. Denna studie ämnar av den anledningen fördjupa sig i hur de globala målen integrerar med kopplat till jämlik hälsa. Uppsatsens resultat är baserade på intervjuer av anställda inom Malmö stad och dokumentstudier. Studien visar att arbetet för en jämlik hälsa bör utvärderas utifrån stadens förmåga att leverera välfärdstjänster. Intervjuresultaten visar på vikten av att de anställda har känt en delaktighet i arbetet för att Malmökommissionens åtgärdsförslag skulle träda i kraft. De visar även att genom att göra tydliga kopplingar mellan den ojämlika hälsan till den egna verksamhetens skapades ett intresse, som i sin tur har lett till utveckling av verksamheten. Samtliga mål från Malmökommissionens kan kopplas till något av de globala målen i Agenda 2030. Uppsatsen visar tendenser till att det arbete som bedrivits inom ramen för att minska skillnaderna i hälsa har gynnat integreringen av Agenda 2030. Det går också att se en tydlig koppling mellan det globala och det lokala arbetet, vilket tyder på att de här frågorna är relevanta på flera olika nivåer samt att problematiken förmodligen inte är unik för Malmö.