Energiprestandaskillnad mellan hyresrätter och bostadsrätter : En fallstudie av fastigheter i Stockholmsområdet

Sammanfattning: Under de senaste åren har den svenska staten under press av EU ställt mer och mer strikta krav för energieffektivisering vid nybyggnation av flerbostadshus för att minska bostadssektorns klimatpåverkan. Incitamenten för att bygga mer energieffektiva flerbostadshus skiljer sig dock mellan olika aktörer på den svenska marknaden. Genom att kvalitativt undersöka och jämföra den teoretiska energiprestandan mot den uppmätta energiprestandan för några olika fastigheter upprättade av olika aktörer, ämnar detta arbete undersöka om denna skillnad i incitament även leder till skillnader i uppmätt energiprestanda för fastigheter beroende på upplåtelseform och affärsmodell. Upplåtelseformen, affärsmodellen för uppförandet och Principal/Agent-problemet – dels i byggprocessen, dels efter färdigställd byggnad – är tre tänkbara parametrar som kan tänkas ha betydelse för hur energieffektivt ett flerbostadshus blir när det tas i drift, eftersom olika incitament för att bygga energieffektivt förekommer beroende på kombinationen av dessa parametrar. Undersökningen har genomförts med hjälp av två empiriska delar - dels genom en intervjustudie, dels genom att utföra en fallstudie för tre fastigheter i Stockholms kommun. I resultaten har studien återkopplat till de tre parametrarna som studerats i litteraturstudien. Resultaten belyser vilka ekonomiska incitament som finns för att bygga energieffektivt beroende på vilken affärsmodell som tillämpas, samt att det förekommer en systematisk skillnad mellan den teoretiska och uppmätta energiprestandan för flerbostadshus i Sverige. Resultaten visar dessutom att det förekommer stora skillnader i energiprestanda för flerbostadshus, men skillnaden har inte entydigt kunnat kopplas till upplåtelseformen och/eller affärsmodellen som tillämpats vid uppförandet av fastigheterna.