Då skulle jag vilja veta hur vi skulle göra annars! : En intervjustudie om gymnasielärares förhållningssätt till den dominerande undervisningsmodellen i matematik.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Institutionen för matematik och matematisk statistik

Sammanfattning:

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell där lektionerna vanligtvis inleds med att läraren håller genomgång för hela klassen, och eleverna får sedan räkna enskilt i läroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benämns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprätthålls i matematikundervisningen, vilket väcker frågan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det är lärarna som utifrån tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, så är det lämpligt att vända sig till dem för att förstå varför undervisningen ser ut som den gör. Utifrån detta syftar denna studie till att öka förståelsen för några matematiklärares förhållningssätt till den dominerande undervisningsmodellen i matematik. För att ta reda på lärarnas förhållningssätt har kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Analysmetoden utgörs av en kategorisering som utgår från Fredrikssons (2007, 2010) forskning om lärarens olika förhållningssätt. Fredriksson menar att lärarnas handlingsutrymme gör det möjligt för dem att anta fyra olika förhållningssätt; det professionella förhållningssättet, det byråkratiska förhållningssättet, det brukarorienterade förhållningssättet och det marknadsorienterade förhållningssättet. Dessa olika förhållningssätt påverkar lärarens offentliga myndighetsutövning; deras attityder, handlingar och beslut. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarnas professionella förhållningssätt är vanligast när de talar om den dominerande undervisningsmodellen. Detta visar sig genom att många av de fördelar och motiv som beskrivs berör elevernas lärande, och grundar sig i lärarnas erfarenhet och kunskap. Det byråkratiska förhållningssättet antas av några lärare, vilka menar att undervisningsmodellen gör det enklare att följa styrdokumentens riktlinjer. Några av lärarna antar också ett brukarorienterat förhållningssätt. Enligt dessa lärare vill eleverna att matematikundervisningen ska utformas enligt den dominerande undervisningsmodellen. Det marknadsorienterade förhållningssättet antas endast av en informant. Denna lärare beskriver att skolans profil har lett till att denne måste hålla ett extremt högt tempo, vilket omöjliggör annan typ av undervisning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)