Högläsningens möjliga effekt på lågstadieelevers språkutveckling

Sammanfattning: Litteraturstudien syftar till att sammanställa aktuell forskning om högläsningens möjliga inverkan på lågstadieelevers språkutveckling. I kursplanen i svenska framträder språket som ett betydande verktyg för att lära men även för att senare kunna verka i samhället vilket motiverar ett aktivt arbete med elevers språkutveckling. Samtidigt som forskning visar att högläsning ses som en effektiv arbetsmetod är det få lärare som inkluderar det i sin undervisning. För att påvisa vad lärares högläsning indikerar för möjlig effekt på lågstadieelevers språkutveckling har sju artiklar valts ut, granskats och analyserats. Det resultat som framkommit tyder på att planerade högläsningsinterventioner före, under och efter högläsning är det som ger främst effekt på elevers språkutveckling. Inom det som innefattar språkutveckling var det ordförrådet som högläsningen gav främst effekt på hos eleverna. Det visade sig även att eleverna i viss mån utvecklade andra aspekter inom språkutvecklingen där ibland eget skrivande, berättande och förmåga att lyssna. En komponent som återkommande ansågs viktig var att effektivt engagera och involvera eleverna under högläsningen.