Penningtvätt : En kvalitativ studie om banksektorns förebyggande arbete mot penningtvätt

Sammanfattning: De senaste åren har Finansinspektionen rapporterat nya fall kring penningtvätt där etablerade storbanker har stått i rampljuset i negativ bemärkelse. Rapporterade fall av penningtvätt ökar årligen inom Sverige och detta kan betyda att det finns brister inom det förebyggande arbetet mot penningtvätt eller att banker bland annat, har blivit bättre på att upptäcka penningtvätt. Banker och Finansinspektionen befinner sig på frontlinjen för vårt finansiella system och därför är det väsentligt att dessa aktörer innehar verktyg och metoder för att förhindra penningtvätt som utgör ett hot mot det finansiella system och den allmänna demokratin. Årligen rapporterar Finanspolisen att det tvättas ca 130 miljarder kr inom den svenska ekonomin och att de nuvarande trenderna dessvärre inte pekar på en nedgång. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring hur banker arbetar i förebyggande syfte mot penningtvätt och hur de samspelar med Finansinspektionen för att få bukt med denna brottslighet. För att samla in datamaterialet genomfördes totalt sex semistrukturerade intervjuer med anställda från tre storbanker inom Sverige och en intervju med en anställd från Finansinspektionen. Det empiriska resultatet tydliggjorde att bankerna förlitar sig mycket på användningen av interna verktyg som kundkännedom - KYC och att kundkännedom är ett omfattande verktyg som innefattar ett flertal sekretessbelagda element som alla har ett identiskt syfte, att kartlägga och identifiera risker. Slutsatserna visar att det sker ett omfattande arbete i förebyggande syfte mot penningtvätt där banker årligen avsätter miljontals kronor för att göra ett gediget arbete. Det riskbaserade förhållningssättet till regelverken innebär att det fortfarande lämnas utrymme för banker att förbättra sina interna processer i det förebyggande arbetet mot penningtvätt, trots det faktum att det finns en medvetenhet om att brottslingarna ligger steget före. Samtidigt kan detta kompenseras av mer vägledning i de föreskrifter som ges av Finansinspektionen. En annan väsentlig slutsats vi har kommit fram till är att samspelet med Finansinspektionen inte alls fungerar på samma sätt som Finansinspektionen förmedlar att det gör. Den viktigaste delen av detta samarbete gick ut på att tillföra varandra med nya rapporter och föreskrifter, inte att samspela med andra aktörer för att få bukt med penningtvätt.