Det effektiva erkännandet - Om processekonomisk vinst vid frivillig angivelse, medverkan vid brottsutredning och erkännande i straffprocessen

Sammanfattning: I ett samhälle med begränsade resurser eftersträvas naturligen effektivitet i brottmålsprocessen, exempelvis genom mindre resurskrävande brottsutredningar. Vid en lagändring 2015 lagfästes möjligheten till strafflindring för en gärningsperson som väljer att medverka vid utredningen av sitt eget brott. Strafflindring kan aktualiseras om gärningspersonen lämnar uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen av brottet. Syftet med strafflindringsgrunden var delvis att förfarandet öppnar upp för effektivare brottsutredningar och snabbare lagföring. I samma bestämmelse som medverkan vid brottsutredningen, 29 kap. 5 § 5 p. BrB, regleras strafflindringsgrunden frivillig angivelse – som möjliggör strafflindring för en gärningsperson som väljer att frivilligt ange sig för brott. Strafflindringsgrunderna tillhör en grupp av billighetsskäl, vars syfte är att tillmäta omständigheter efter brottet eller gärningspersonens personliga förhållande betydelse vid påföljdsbestämningen. En gemensam nämnare som kan förekomma vid både frivillig angivelse och medverkan vid brottsutredningen är att angivelsen eller medverkan kan ses som ett erkännande av brott. Utifrån uppsatsens syfte klargörs dels hur strafflindringsgrunderna förhåller sig till varandra, och hur erkännandet kan utgöra en gemensam grund, dels hur frivillig angivelse, medverkan i brotts-utredningen respektive erkännande processekonomiskt kan påverka effektiviteten av brottmålsprocessen. Framställningen visar att processekonomiska vinster kan göras på olika stadier i brottmålsprocessen utifrån gärningspersonens agerande genom frivillig angivelse respektive medverkan vid brottsutredningen. Mest processekonomisk vinst kan göras vid ett fullständigt erkännande från gärningspersonen, där krav om straffnedsättning inte framställs. Detta eftersom processekonomisk vinst främst kan göras vid användande av summariska förfaranden, såsom strafföreläggande, och vid förekomsten av billighetsskäl bör ett mål underställas domstolsprövning.