Moss-viewing och dess kopplingar till den Japanska natursynen

Sammanfattning: Moss-viewing är ett modernt japanska fenomen där guidade utflykter arrangeras för deltagare som tillsammans åker ut i skogen för att fotografera, rita av och studera mossa i lupp. Denna uppsats har sökt kopplingar mellan detta fenomen och den generella natursynen i Japan. Mossan verkar ha djupa rötter i de två huvudsakliga religionsinriktningarna shinto och zen, där renhet och enkelhet är centrala begrepp. Begreppet wabi inom zenbuddhismen beskriver vidare dyrkan för det ofullständiga, naturliga och anspråkslösa. Mossans egenskaper kan beskrivas som just enkla och anspråkslösa, och dess utseende har en estetisk renhet som går igen i flera japanska kulturyttringar. Mossan verkar också fungera som ett kontrasterande element till olika trädgårdsattribut i enighet med taoismens strävan efter balans mellan naturens motsatta krafter in och yo. På grund av mossans ständiga närvaro i den, enligt shinto, besjälade naturen borde även mossan anses vara helig i Japan. Den nära kopplingen till den vördade trädgårdsstenen har troligen lyft mossans status ytterligare. Mossan verkar vara stenens ständiga följeslagare; den utgör en stor del av stenens patina och symboliserar åldrande, något som uppskattas av japaner, om än med en melankolisk anstrykning. Moss-viewing-deltagare verkar identifiera sig själva med mossan, som ”passerar obemärkt förbi”. Kanske förkroppsligar mossan ett allmängiltigt levnadsideal i Japan, som grundar sig i tanken om renhet, enkelhet och ofullständighet: ett stilla och anspråkslöst liv i harmoni med naturen?