Digitala tidsbokningar i sjukvården : Identifiering av brister och förbättringsförslag för en effektivare tidsbokningsprocess

Detta är en M1-uppsats från Jönköping University/JTH, Logistik och verksamhetsledning; Jönköping University/JTH, Logistik och verksamhetsledning

Sammanfattning: Syfte – Syftet med denna studie är att kartlägga hur digitala tidsbokningar i sjukvården används i nuläget, identifiera brister och ta fram förbättringsförslag för att skapa en effektivare tidsbokningsprocess. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats: 1. Hur används digitala tidsbokningar i nuläget? 2. Vilka brister finns det i den digitala tidsbokningsprocessen som påverkar effektiviteten? 3. Hur kan den nuvarande digitala tidsbokningsprocessen effektiviseras? Metod – För att kunna uppnå studiens syfte har en fallstudie genomförts på kvinnohälsovården i Jönköping. Fallstudien bestod utav deltagande observationer och dokumentstudier. Även en litteraturstudie har genomförts vilket har legat till grund för det teoretiska ramverket som använts för analys av empiriska data. Resultat – I studien framkom det att kvinnohälsovården till viss del använder sig av digitala tidsbokningar. Fyra brister identifieras i tidsbokningsprocessen som påverkade effektiviteten. Dessa var schemaläggning, begränsat utbud på 1177, bristande användning av prognoser samt samordning. Efter att dessa brister identifierats kunde tre förbättringsförslag formuleras med syfte till att effektivisera tidsbokningsprocessen. Det första förbättringsförslaget gäller ett utökat utbud av tillgängliga tider på 1177. Det andra förbättringsförslaget handlar om hur prognoser kan användas i större utsträckning vid schemaläggning och planering av tillgängliga tider på 1177. Slutligen handlar det tredje förbättringsförslaget om hur en större samordning kan bidra till minskad tid för administration för barnmorskorna. Implikationer – I studien har brister identifierats och förbättringsförslag har tagits fram gällande hur tidsbokningsprocessen ska effektiviseras. Genom användning av förbättringsförslagen kan verksamheten bli mer samordnad och med hjälp av prognoser kunna tillgodose den efterfrågan som finns. Förbättringsförslagen skulle innebära nya arbetsrutiner för kvinnohälsovården. Ingen ny teori har skapats utifrån studien då den är baserad på redan existerande teori. Begränsningar – Studien utfördes endast på ett fallföretag vilket kan påverka studiens generaliserbarhet. Förbättringsförslagen gällande hur tidsbokningsprocessen kan effektiviseras har enbart beskrivits på ett teoretiskt plan och inte testats i praktiken. Studien har även främst varit av kvalitativ karaktär vilket medför att inga mätningar har gjorts gällande hur förbättringsförslagen har bidragit till en effektivare tidsbokningsprocess. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)