Hästen i redovisningen och i beskattningen : Klassificering och värdering av ridhästar i redovisningen och kravet vinstsyfte för beskattning av hästverksamheter

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/FöretagsekonomiLinköpings universitet/Filosofiska fakulteten; Linköpings universitet/FöretagsekonomiLinköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Bakgrund: Hästsektorn har ökat markant de senaste åren, varför redovisningsreglerna för klassificering och värdering av djurslaget ridhäst behöver ses över. Ridhästar är en komplex tillgång då värdet på olika ridhästar kan skilja väldigt markant. Vidare har Skatteverket hårda krav på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet. Syfte: Att undersöka hur verksamheter som bedriver uppfödning, träning och tävling av ridhästar klassificerar och värderar hästarna som tillgångar. Utifrån detta undersöka utvecklingsmöjligheter för ÅRL samt de allmänna råden, K2 och K3, vad gäller klassificering och värdering av djurslaget häst i verksamheter som inte är jord- eller skogsbruk. Vidare undersöks om utvecklingen i ÅRL kan påverka Skatteverkets tillämpning av kravet på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Lagar, allmänna råd och standarder för hur ridhästar ska klassificeras och värderas har granskats. Frågor har ställts till fem hästverksamheter rörande värdering och klassificering. Granskningen av lagar, allmänna råd och standarder har jämförts med hur det går till enligt företagens svar. Utifrån jämförelsen har utvecklingsmöjligheter för ÅRL, allmänna råd och standarder identifierats. För att få inblick i hur Skatteverket tillämpar kravet vinstsyfte för näringsverksamheter har granskning skett av Skatteverkets egna skrivelser, litteratur och empiriskt material från intervjuer med personer som är insatta i området. Resultat: Ridhästar klassificeras och värderas typiskt sett enligt ÅRL. Dock förekommer att hästar klassificeras som omsättningstillgångar fastän avsikten är stadigvarande bruk. Studien identifierar att inställningen till att alla hästar alltid är till salu är orsaken till felklassificeringen och att litteratur för redovisning av hästverksamheter bör redogöra för att en sådan inställning inte är förenlig med god redovisningssed. Vidare finns behov av att utvidga begreppet jordbruk i K3:s kapitel 34 till begreppet lantbruk som omfattar fler verksamheter. På så sätt skulle kapitlet gälla även för hästverksamheter. Redovisning till verkligt värde skulle underlätta bevisningen av vinstsyftet för att få beskattas som näringsverksamhet men avslutningsvis i studien konstateras att de nackdelar som värdering till verkligt värde medför inte vägs upp av nyttan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)