Kalkning på alkalina jordar : utan stallgödsel med sockerbetor i växtföljden

Sammanfattning: Fram till och med kampanjen 2016 så fanns det en reglerad marknad på odling av sockerbetor, men nu har man släppt på denna reglering vilket har bidragit till ett överskott på socker i världen. Detta har gjort att ekonomin i sockerbetsodlingar har sjunkit drastiskt de senaste åren. Eftersom ekonomin blir mer ansträngd inom lantbruket så är det intressant att se om det finns investeringsmöjligheter i att kalka för en bättre lönsamhet. Utöver ren ekonomisk vinning i att kalka så är det intressant ur miljö och markstruktursynpunkt. En snabbare upptorkning på markerna kan bidra till en tidigare och säkrare etablering av grödorna, bättre vattenhållande förmåga samt de tunga maskinerna som används idag bidrar till packningsskador som kan förhindras med hjälp av en bättre markstruktur. Även ur miljösynpunkt har man nytta av strukturkalk. En förbättrad markstruktur ger en bättre infiltration så att vid kraftiga regn filtreras regnvattnet ner genom marken istället för att rinna på ytan och därmed försvinna. Utöver detta så reagerar strukturkalken med fosfor vilket gör att fosfor stannar kvar i jorden. På så vis gör detta att fosfor stannar kvar i marken och är tillgängligt för växter att tas upp, istället för att sköljas bort och hamna i närliggande vattendrag. Detta påvisar att det är intressant både gällande vår natur, miljö samt för lantbrukarnas ekonomi. I denna uppsats kommer det att analyseras data från två olika gårdar som man kalkade 2013. Med hjälp av annuitetsmetoden kommer jag att beräkna lönsamheten i de olika kalkningsmedlen som användes.