Multi-arenor : Inverkan på turismnäringen- flöden- och symboliska värden

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation; Karlstads universitet/Institutionen för geografi, medier och kommunikation

Sammanfattning:

Idrottsarenor, och för denna uppsats del, ishockeyarenor, har med åren kommit att få större betydelse än bara den betydelsen den skapar för själva idrottsföreningen och laget som spelar där. Allt fler arenor har fått ett så kallat multi koncept och således blivit multi-arenor. Arenor som kan användas till en rad olika evenemang, som exempelvis ishockeymatcher, curling turneringar, konferenser, musikkonserter och andra typer av evenemang. I denna studie, med hjälp av tre studieobjekt, Läkerol arena i Gävle, Löfbergs arena i Karlstad och Cloetta Center i Linköping, avser författarna att belysa och bättre förstå fenomenet med multi-arenor. Främst utifrån vilken betydelse en sådan arena har för besöksnäringen i staden, hur arenan kan skapa nya evenemangsmöjligheter, om den förbättrar stadens image som helhet och om en sådan arena kan fungera som en symbol.

För att bättre förstå detta fenomen kommer uppstasen ha ett producentperspektiv, det vill säga att uppsatsen kommer fokusera kring producenterna av arenan och turismnäringen i de aktuella städerna. Genom detta är de metoder som använts i denna studie främst kvalitativa intervjuer med producenter, det vill säga arenaansvariga och kommunföreträdare för besöksnäringen. Vidare har även en innehållsanalys av de aktuella städernas resebroschyrer gjorts, för att se hur arenan används i marknadsföringen och så har även de respektive länens regionala utvecklingsplaner studeras, för att se hur de avser använda sin multi-arena. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts för detta är en socialkonstruktivistisk teori, med en hermeneutisk tolkningslära.

Dem teorier som främst använts i denna uppstats, för att belysa problemområdet och besvara syftet, är teorier kring evenemang, sportevenemang, multi-arenor, evenemangsplanering, konkurrens, regional utveckling, imageskapande och symboler. Den empiriska insamlingen av data presenteras sedan i tre kapitel (5,6 och 7), där det första av dessa kapitel inriktas mot befintlig marknadsföring och planering, således data från resebroschyrer och regionala utvecklingsplaner, medan de två övriga empirikapitlen fokuserar kring dem intervjusvar som inkommit till denna studie, och har således större fokusering kring producenternas åsikter, förhoppningar och arbetsmetoder för att skapa en attraktionskraftig arena.

Sedermera analyserars den insamlade datan mot de tidigare presenterade teorierna i kapitel 8, där även en viss diskussion förs kring de berörda områdena, för att sedermera komma fram till de mer avgränsade slutsatserna som denna studie mynnar ut i. Där de främsta slutsatserna är att de olika arenorna har bidragit till att skapa större evenemangsmöjligheter för de olika städerna, arenorna har även förbättrat städernas image, och kan också i vissa fall fungera som symboler för de olika städerna. Genom detta, möjliggörs det att konstatera att arenorna har haft en positiv inverkan på turismströmmarna till de olika städerna, dock är det fortfarande så att samtliga arenor fortfarande är av störst relevans för de respektive ishockeylagen som spelar där. Det finns också sociala skillnader mellan de tre städerna som medför vissa skillnader dem emellan, men de övergripande dragen är detsamma för samtliga tre studieobjekt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)