Vila och rekreation i fritidshemmet

Sammanfattning: Tidigare forskning visar att barn är stressade inom barnomsorg och att bland annat kvaliteten på verksamheten kan vara av betydelse (Sims, Guilfoyle & Parry, 2006). I läroplanen för fritidshemmet står det skrivet att: “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.22). Hur kan det då påverka elever om de får eller inte får möjlighet till vila och rekreation? Syftet med studien var att studera hur lärare inom fritidshemmet arbetar med vila och rekreation i verksamheten. Både hur de uppfattar begreppen och hur de integrerar dem genom olika aktiviteter. Vi har även undersökt betydelsen av vila och rekreation och haft fokus på miljön ur olika perspektiv och dess påverkan samt möjliggörande i arbetet. Studiens empiriska material består till största del av intervjuer men även av observation av miljön som vi gjort på de skolor som deltagit i studien. Den insamlade empirin analyserades genom metoden the “constant comparative method” som är en kodningsprocess där det insamlade materialet delas upp i kategorier och underkategorier för att kunna utläsa likheter, skillnader och samband (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Teorin som användes för att förstå det insamlade materialet var pragmatismen tillsammans med begreppen miljö, delaktighet och subjekt. Resultatet från studien visar hur pedagoger uppfattar och integrerar vila och rekreation i verksamheten. Hur pedagoger uppfattar begreppen kan vara av betydelse för elevers tillgång till vila respektive rekreation. Är vila och rekreation något man ska arbeta med som en helhet i verksamheten eller bör man definiera de olika begreppen för att uppfylla var individs behov? Finns det faktorer som kan påverka arbetet med vila och rekreation?