Svensk kod för bolagsstyrning : Dess effekter på bolagens organisatoriska merkostnader

Sammanfattning: Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag på Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var således att dels försöka få svar på vilka kostnader som påverkats men också med hur mycket de påverkats. Koden representerar en ökad självreglering i och med principen ”följa eller förklara”. Inom svenskt näringsliv har Koden kritiserats för att självreglering till sin natur är konkurrensbegränsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut. Utformningen av regelverket riskerar att ske på ett sätt som passar just de inblandade parterna bäst. De som hamnar utanför rummet där diskussionen sker kan inget annat göra än att anpassa sig till regelverket. Problematiken medför att de eventuella fördelar som Koden kan leda till enbart gäller de större företagen, mindre företag drabbas enbart av kostnader utan att få några intäkter som kompenserar. Vid framtagandet av Svensk kod för bolagsstyrning var flera remissvar negativt inställda till flera punkter i Koden då de ansåg att nyttan skulle understiga kostnaderna. Diskussioner fördes bland annat om den interna kontrollrapporten som bolagen ska ta fram, många företag ansåg kraven på intern revision som alltför långtgående och kostnadskrävande. Koden skärper kraven på intern kontroll och gör att alla processer i företaget samt IT-systemen som stöder dem måste kartläggas och dokumenteras. Diverse experter inom området har både uttalat sig angående Koden och granskat förtroendekommissionens förslag. De påstår sig se många direkta likheter med Sarbanes-Oxley Act. SOX har bland annat medfört stora konsekvenser för IT-avdelningen på företagen eftersom IT-system och informationsprocesser måste kartläggas, dokumenteras och testas i hela företaget för att säkra informationen. Vidare menas att även arbetet med den svenska koden innefattar IT-systemen i allra högsta grad. Har man inte fungerande system och processer har man inte bra intern kontroll. Flera kunniga personer inom området har gjort uttalanden i media där de är övertygade om att arbetet med att införa Kodens rekommendationer kommer att ge mer jobb för flera yrkeskategorier framöver. Bland annat kommer affärsjurister och revisorer att få fler uppdrag, framför allt under den period när de nya reglerna införs. Uppsatsen har ett explorativt angreppssätt då vår undersökning syftar till att uppnå ny kunskap eftersom Svensk kod för bolagsstyrning är ett nytt regelverk som applicerades i berörda företags verksamheter först år 2005. Vår studie utfördes genom intervjuer med tio stycken respondenter där åtta stycken av dessa utgjordes av representanter för bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista. De övriga två respondenterna bestod av representanter för två av de större revisionsbolagen i Sverige. Efter genomförd studie har det framkommit att det från bolagens håll i övervägande del har rört sig om tidskostnader vid Kodens implementering. Studiens bolag har haft ytterst små utgifter för extern rådgivning, vilket med hänseende till den tidigare debatten förvånar något. Framförallt har det rört sig om intern tid där medarbetare inom bolaget lagt ner arbete på att implementera Koden. Någon större extern hjälp har inte ansetts behövas enligt merparten av de undersökta bolagen. De flesta av de för studien berörda företagen har dock uppfattat de kostnader hänförbara till Kodens implementering så oansenliga att någon direkt kostnadsundersökning inte ansetts nödvändig. Detta förvånar, särskilt med hänseende till nämnda instansyttranden i Kodens förarbete samt diverse uttalande i media.