"Lagrådet har en annan uppfattning än regeringen" - En kritisk analys av Lagrådets granskningsverksamhet med utgångspunkt i 8 kap 22 § RF

Sammanfattning: Under senare år har Lagrådets kritik uppmärksammats alltmer och de senaste granskningarna indikerar att det har skett en ökning av kritik mellan åren 2017–2018. Inom ramen för den här uppsatsen görs en analys av Lagrådets kritik mellan åren 2010–2018. Studiens syfte är att analysera lagrådskritik under perioden och varför denna har ökat. Syftet är också att analysera skäl som talar för respektive emot att Lagrådet ska få ett större inflytande i lagstiftningsprocessen och vilka konsekvenser detta skulle kunna få. Frågeställningarna lyder: Vilka möjliga förklaringar går att finna till den ökning som har skett? Samt vad talar för respektive emot att Lagrådet ska ges större inflytande i lagstiftningsprocessen än det som föreskrivs i 8 kap 22 § regeringsformen (1974:152)? I studien används rättsdogmatisk metod och rättssociologisk metod. Den rättssociologisk metoden inkluderar en empirisk undersökning med en kvantitativ metod och en kvalitativ metod. Materialet består av statliga utredningar och propositioner, juridiska artiklar, samt yttranden från Lagrådet. Resultatet visar dels att ökningen beror på att lagstiftningsaktiviteten generellt har ökat under 2015–2018, dels att en ökning förefaller ske mera specifik i slutet av en mandatperiod oavsett regering. Det är däremot svårt att belägga att lagförslagens kvalité skulle ha minskat 2015–2018. Vad som talar för respektive emot att Lagrådet ges ytterligare inflytande beror på vilken syn man har på vad som är Lagrådets funktion. Om man ser Lagrådet som en normkontrollverksamhet, finns det fler skäl som talar för att Lagrådet inte ska ges större inflytande. Om man däremot ser Lagrådet som en del i lagstiftningsprocessen talar mer för att Lagrådet ska få större inflytande.