Makt i skolan : En studie om maktrelationer i gymnasieskolan

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet. Enkäten bestod av totalt 36 frågor varav fyra stycken berörde elevernas bakgrund och resten olika fenomen inom Perssons maktbegrepp. Eleverna fick svara på påståenden på en värdeskala. Genom att gruppera dessa frågor inom de olika maktfenomenen har vi genom medianer analyserat materialet för att besvara syftet. Databearbetningen skedde i statistikprogrammet SPSS v.21. Resultatet visar att eleverna sällan upplever att de blir tvingade att göra saker i skolan men att det förekommer. Det finns en relativt stor grupp som aldrig väljer att göra motstånd när de utsätts för maktutövning från lärare. Vi har vidare funnit att eleverna upplever sin relation till andra elever mer samtyckeorienterad och lyckas i större utsträckning uppnå sina mål samt ta initiativ till maktutövning än i sin relation till lärare. Slutsatsen av studien är att en så pass stor andel av eleverna aldrig gör motstånd mot sina lärare och bara ibland uppnår sina mål mot läraren är problematisk. Detta med tanke på att medborgare i vårt samhälle behöver förmågan att kunna kritiskt granska och göra sin röst hörd när det behövs.