Lärares och föräldrars högläsning, tidskrävande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lärares och föräldrars roll vid högläsning

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Linköpings universitet/Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärandeUniversitetsbiblioteket; Linköpings universitet/Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärandeUtbildningsvetenskap

Sammanfattning:

Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka vilka effekter högläsning av barnlitteratur har för barnet. Vi har studerat forskning som berör hur lärarens och föräldrarnas högläsning sker och vilken påverkan det har på barnets läsutveckling. Läsning som en del av elevers språkliga förmåga har över tid försämrats i svenska skolor. Media påvisar ofta de svenska elevernas bristande kunskaper inom bland annat läsförståelse. Sådana läsresultat presenteras i undersökningar av exempelvis PISA och PIRLS. I relation till dessa undersökningar visas att både barnets föräldrar och lärare har en inverkan på barnets intresse för läsning, utvecklandet av ett ordförråd och en läsförståelse. Samtliga vetenskapliga artiklar som använts i uppsatsen är från den internationella databasen ERIC. Vi har avgränsat oss till forskning som rör barn upp till årskurs tre. I resultatet har vi kunnat se att vissa lärare arbetar med tydliga strategier vid högläsning medan andra inte gör det. Det som utmärkte sig var att eleverna gynnades mest av en läsning som skedde interaktivt d.v.s. att bland annat föra samtal innan, under och efter läsningen. Dessa samtal kan ske på olika sätt beroende på syftet. I resultatet framgår också att en interaktiv högläsning utvecklar barns ordförråd, läsintresse och läsbeteende. Dock råder tvetydigheter om hur gynnsam interaktiv läsning är för läsförståelsen. Grunden för ett barns ordförråd läggs redan tidigt i livet och likaså dennes intresse för böcker. Därför har vi valt att även studera högläsning i hemmet. Resultatet visar att den interaktiva högläsningen även i detta fall var mest gynnsamt för barnet i jämförelse med de barn vars föräldrar bara läser för dem. Av den interaktiva högläsningen skapades bl.a. längre diskussioner inom familjen. I relation till resultatet kan vi se att högläsning är bra om den är interaktiv men annars finns andra aktiviteter som kan användas istället. Dessutom behöver både föräldrar och lärare erbjuda barnet en stöttande läsmiljö och en positiv bild av läsning. Får barnet detta redan tidigt i livet är det lättare för lärare i skolan att fortsätta stötta eleven och behålla den positiva bilden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)