Self‐Cleaning vid uteslutning av leverantörer till följd av brott som innefattar bestickning eller korruption

Sammanfattning: Denna uppsats behandlar self-cleaning vid uteslutning av leverantörer till följd av brott som innefattar bestickning eller korruption. Närmare bestämt utreder uppsatsen vilka bedömningsgrunder en upphandlande myndighet börha vid bedömningen av en leverantörs self-cleaning härom. Som en konsekvens av att ha begått brott som innefattar bestickning eller korruption kan en leverantör uteslutas från att få delta i offentliga upphandlingar. Men enligt den nyligen införda lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska en leverantör som omfattas av någon uteslutningsgrund numera inte uteslutas om denne visar sig tillförlitlig genom att ha; 1. ersatt eller åtagit sig att ersätta skador som har orsakats av brottet eller missförhållandet, 2. klargjort förhållanden och omständigheter på ett uttömmande sätt genom att aktivt samarbeta med de utredande myndigheterna, och 3. vidtagit konkreta tekniska, organisatoriska och personalmässiga åtgärder som är ägnade att förhindra brott eller missförhållanden. Bestämmelsen är allmänt formulerad och det finns lite vägledning att tillgå i form av förarbeten, praxis och doktrin avseende vad sådana självsanerande åtgärder bör bestå av mer konkret. Det torde således bli svårt för leverantörer att förutse vad som kommer att krävas vid en self-cleaning. Det torde även bli svårt för upphandlande myndigheter att bedöma en self-cleaning. Denna otydlighet kan sannolikt leda till att olika upphandlade myndigheter bedömer likvärdiga self-cleanings olika. Mot denna bakgrund finns det enligt min uppfattning ett behov av vägledning på området. Sådan vägledning hade lämpligtvis kunnat ges av den nyligen inrättade Upphandlingsmyndigheten. I denna uppsats formuleras frågor som enligt min mening skulle kunna utgöra ett underlag för upphandlande myndigheters bedömning av en self-cleaning. Underlaget skulle med fördel också kunna användas av leverantörer för att öka förståelsen för vad som kan tänkas förväntas av leverantören i samband med en self-cleaning. Underlaget består av ett antal frågeställningar som den upphandlande myndigheten bör besvara vid sin bedömning. För att undersöka hur den nya bestämmelsen om self-cleaning torde komma att tillämpas har ledning tagits av hur självsanerande åtgärder används i andra rättsområden och även till viss del i andra rättsordningar. Därutöver har angränsade frågeställningar beaktats. I övrigt har upphandlingsrättens grundläggande principer tillmätts stor betydelse, inte minst proportionalitets- och likabehandlingsprincipen. Att alla leverantörer respektive upphandlande myndigheter skulle tillämpa samma underlag som vägledning för genomförandet respektive bedömningen av en self-cleaning skulle enligt min mening öka förutsägbarheten avseende den nya bestämmelsens tillämpning. Detta skulle innebära stora rättssäkerhetvinster.