FRÅN UPPDRAG TILL VERKSAMHET En programteoretisk analys av Skolverkets stödmaterial om särskilt begåvade elever

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att undersöka dels vilka utgångspunkter Skolverket haft i utformandet av ett stödmaterial för undervisning av särskilt begåvade elever, dels hur materialet är uppbyggt och formulerat och dels hur materialet mottas, förstås och översätts i tre personalgrupper på två olika skolor med delvis olika socioekonomisk struktur. Syftet är också att jämföra de tre personalgruppernas mottagande av materialet. Teori: Studien utgår från teorier om begåvning och undervisning av särskilt begåvade elever. Studiens teoretiska utgångspunkt är kritisk realism, omsatt i programte-ori. Teorier om översättning och sensemaking har använts i analysen. Metod: Studien är en kvalitativ studie där policyanalys har kombinerats med fallstudie i syfte att genomföra en programteoretisk analys. Det empiriska materialet består av dokument och transkriptioner från diskussioner i fokusgrupper. Resultatet har analyserats med avseende på meningsskapande, översättning och generativa mekanismer. Resultat: Policyanalysen av uppdraget, redovisningen av uppdraget och stödmaterialet visar att uppdraget omformuleras och förändras på vägen till färdigt stödmateri-al. Det som genomgående problematiseras är skolans generella brist på differen-tierad undervisning. Denna brist leder till att särskilt begåvade elever riskerar att bli understimulerade och hamna i utanförskap. Skolverket väljer en definition av särskild begåvning som manifesteras genom exceptionella prestationer framför en definition av särskild begåvning som mentala förmågor som kan mätas ge-nom intelligenstest. IQ-begreppet förbigås med tystnad och domänspecifik be-gåvning lyfts fram på bekostnad av generell begåvning. Analysen av fokusgruppernas diskussioner visar att de teman och underteman som är tydligt framskrivna i stödmaterialet och som inte innebär så stora föränd-ringar av verksamheten är enklast för grupperna att hantera. Dessa teman möts med positiva meningsskapande aktiviteter, översätts med kopiering och aktiverar generativa mekanismer som kan stödja implementeringen av materialet. De te-man som är otydligast framskrivna; identifiering av särskilt begåvade elever och organisatorisk differentiering över årskurser och ämnen, möts med fler negativa meningsskapande aktiviteter, översätts oftare med subtrahering eller addering och aktiverar fler generativa mekanismer som kan motverka implementeringen av materialet. När teman eller underteman är otydligt framskrivna spelar kontex-ten större roll när det gäller vilka generativa mekanismer som aktiveras. Grupper med ett mer professionellt förhållningssätt har lättare att hantera dessa teman.