Likvärdig eller ovärdig? Klass och skolsegregation i Göteborg

Sammanfattning: Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka relationen mellan klass-/boendesegregation och det friaskolvalets effekter på en likvärdig skola. Införandet av det fria skolvalet skapade en skolmarknad i vilken eleveroch huvudmän gavs oreglerade valmöjligheter. De utvidgade möjligheterna skulle bryta boendesegregationenseffekter, men istället ökar segregationen mellan skolor och elevernas bakgrund får en allt större betydelse. Frånen historiematerialistisk utgångspunkt studeras gymnasieval i västra Göteborg med fokus på Frölundagymnasietoch dess nedläggning, under perioden 001-010. Med utgångspunkt i det heterogena västra Göteborgkategoriseras stadsdelarna i området, då dessa uppvisar stora klassrelaterade skillnader sett till faktorernabostadsbestånd, relation till arbetsmarknaden, inkomst och ohälsa. Gymnasievalet i västra Göteborg ochförändringen av elevsammansättningen på Frölundagymnasiet studeras sedan efter dessa kategoriseringar. För attsvara på syftet ställs frågan: Hur ser valet till gymnasiet ut 00-010 utifrån stadsdelstyper och hur kan man seen ökad segregation utifrån stadsdelstyperna efter etableringen av det fria skolvalet? Studien är kvantitativ ochfrågorna besvaras genom statistik om stadsdelarna från Göteborgs stad samt elevregister och registrerad datarörande gymnasieval i Göteborg från GR Utbildning. Resultatet av undersökningen visar att gymnasieval kankopplas till klassrelaterade faktorer. Det fria skolvalet kan analyseras som bidragande till detta genom ökadsegregation mellan skolor. Tendenser att elever från resursstarka områden är de som driversegregationsprocessen kan urskiljas. Skolor med elevsammansättning som har större resursbehov blir troligtvisförlorare i segregationsprocessen. Detta kan i sin tur antas ge negativa effekter för en likvärdig skola då lärareoch skolor ges olika förutsättningar för att se till att eleverna når målen. För verksamma i skolan kan antas att enökad segregation påverkar arbetsmiljön negativt på de arbetsplatser som blir förlorare i processen. Lärarrollenbör förändras olika beroende på hur förutsättningarna påverkas, men för lärare verksamma i missgynnade skolorkan det pedagogiska arbetet antas bli svårare.