Hantering av friyta vid förskoleutbyggnad : samsyn och konfliktpunkter i synen på kvalité i förskolans utemiljö

Detta är en Master-uppsats från SLU/Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology

Sammanfattning: Förskolan har blivit symbol för den fysiska miljö där barn spenderar större delen  av sina första levnadsår. Förskolan har det senaste decenniet även blivit en del  av det svenska utbildningssystemet och är därmed barnets första möte med  formellt lärande, men lek och omsorg är andra viktiga dimensioner i  förskoleverksamhet. Verksamheten kräver särskilda fysiska förutsättningar och  inkluderar vanligtvis en förskolebyggnad med tillhörande förskolegård, men  skiftar i utformning. Anledningen till detta har visat sig vara mångbottnad och  handlar bland annat om att det är flera olika perspektiv som verkar inom eller  med inflytande över planeringen av dessa miljöer. En litteraturstudie av  forskning på fältet gör det tydligt att barn behöver utrymme, vegetation och  varierade utemiljöer för att utmanas och utvecklas. Samtidigt är förskolemiljön  en produkt av stadsplaneringen i stort som skall tillgodose olika funktioner och  regleras genom lagar och riktlinjer. Studien ger en inblick i gemensamma  utgångspunkter, skillnader och konfliktpunkter mellan olika perspektiv och den  kunskap och föreställningar som bildar underlag till beslut. I uppsatsen  intervjuas representanter för tre olika yrkesgrupper: planerare vid  förskoleförvaltning, landskapsarkitektur samt pedagog. Samtliga respondenter  har kopplingar till en specifik förskola som fungerar som utgångspunkt för  samtal och analys. I resultatdelen pekas samsyn och perspektivbrytningar ut  som kan antyda utvecklingspotentialer och konfliktpunkter i planeringen och  förvaltningen av förskolegårdar. Det visar sig att samtliga perspektiv bekräftar  vikten av en förskolegård och att de uppfattar att att friytan är av betydelse för  barnens lek, lärande och utveckling. Men det visar sig också att faktorer som  stora barngrupper, låg personaltäthet, krav i läroplanen och brist på byggbar  mark, betoning på säkerhetsaspekter mm är faktorer som leder olika aktörer till  olika slutsatser och som här diskuteras mot bakgrund av kunskapsläget inom  pedagogik, planering och landskapsforskning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)