Matematikundervisning i första klass : Likheter och skillnader i hur lärare hanterat undervisning efter elevers olika nivåer i fyra tidsperioder mellan 1962–2011

Sammanfattning: Carolina Wallerström: Matematikundervisning i första klass; Likheter och skillnader i hur lärare hanterat undervisning efter elevers olika nivåer i fyra tidsperioder mellan 1962–2011. Uppsala Universitet: Inst. för idé och lärdomshistoria, c-uppsats, vårterminen 2018. Syftet är att undersöka hur undervisningen i skolan har hanterat elevers olika nivåer inom matematiken under fyra olika tidsperioder mellan 1962 – 2011. Här studeras vad som generellt beskriver vad som karaktäriseras med respektive tidsperiod med hjälp av nyckelord. Nyckelorden baseras på vad i materialet, som primärt är lärarhandledningar, har ansetts tydligast att komma fram ur materialet gällande vad i undervisningen eller i undervisningens metoder som är centralt för att hantera elevers olika nivå i undervisningen. Undersökningen tar stöd genom, Anders Burman och Esbjörn Larsson, som givit ett brett historiskt perspektiv på skolan genom pedagogikens historia respektive skolsystemets historia. Daniel Lövheim har gett en mer specifik bild av debatten om den naturvetenskapliga debatten under 1900 talet och val av metod i denna undersökning bygger till stor del på hur han beskriver att han har valt sina teman. Från det stora och breda perspektiv som Burman och Larsson tillfört till den naturvetenskapliga debatten som tillförts genom Lundin finns det möjlighet att gå in mer specifikt på ämnet matematik genom filosofen Sverker Lundin och Anders Prytz, lektor i didaktik. De har båda undersökt matematiken i skolan varav Lundin har kritiserat ett flertal olika områden inom matematiken och Prytz fokuserat på styrningen av matematiken i skolan på olika sätt. Genom att jämföra hur lärare instruerats till att hantera olika elevers nivåer att lära sig matematikundervisningen i de olika perioderna, som är undersökningens syfte kan man se skillnader och likheter under perioderna. Den första perioderna handlar om att få möjlighet att räkna ett stort antal uppgifter efter nivå och de två senare perioderna om att få möjlighet att ta sin tid och under den fjärde perioden som undersökts betonas vikten av att varje elev känner sig självsäker och lust kring matematiken.