Effekterna av bukläge hos intensivvårdspatienter som utvecklat ARDS

Sammanfattning: Bakgrund: På intensivvårdsavdelningar (IVA) vårdas patienter som är allvarligt sjuka och sjuksköterskorna som arbetar på IVA är specialistutbildade för att kunna vårda och behandla i komplexa vårdsituationer. En allvarlig sjukdomsbild som behandlas på IVA är Acute Respiratory Distress Syndrome; ARDS. En del i behandlingen av måttlig och svår ARDS kan vara att vårda patienten i bukläge, med förhoppning att optimera ventilationen och syresättningen. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att beskriva effekterna av vård i bukläge hos intensivvårdspatienter som utvecklat ARDS gällande bland annat mortalitet och vårdtid. Metod: För att svara på syftet valdes systematisk litteraturstudie som metod. Åtta RCT studier valdes ut från de senaste 20 åren. Resultat: I sex RCT-artiklar redovisades mortalitet i samband med bukläge vid ARDS-diagnos under olika tidsperioder, en studie påvisade sänkt mortalitet i vård i bukläge vid måttlig och svår ARDS jämfört med ryggläge. Fyra studier studerade vårdtid på IVA och en visade att det fanns en ökad vårdtid hos patienter som behandlades i ryggläge jämfört med bukläge hos de patienter som avled. Övriga effekter var bland annat att patienter i bukläge hade fler ventilatorfria dagar, PaO2 förbättrades samt att patienter som låg i bukläge hade större andel komplikationer. Konklusion/rekommendation: Den komplexa intensivvårdskrävande patienten är i behov av individanpassad vård. Bukläge kanske inte är lämpligt för alla patienter med diagnosen ARDS och en dialog bör finnas om vem som gynnas av att vårdas i bukläge. Kommande forskning bör eventuellt fokusera på orsaker till ARDS och därmed kunna ge tydligare rekommendationer angående bukläge.