Ekonomiska arbetsgivarbegreppet - Uthyrningsregeln, ett undantag av 183-dagarsregeln

Sammanfattning: Uppsatsens syfte är att utreda om Sveriges införande av det ekonomiska arbetsgivarbegreppet ger önskad effekt. Syftet med begreppets inkorporering i lagstiftningen är att skapa konkurrensneutrala regler där företag inte ska anställa på grund av skatteregler utan på affärsmässiga grunder. Begreppet är sedan tidigare känt på global nivå och innebär att arbetstagare inte bara har sin legala arbetsgivare, den som arbetstagaren har ett anställningsavtal med, utan även en ekonomisk arbetsgivare som är den arbetsgivaren som har den faktiska nyttan för arbetstagaren. Skattemässigt innebär det att även utländska arbetstagare ska beskattas enligt inhemsk lagstiftning enligt uthyrningsregeln. Tidigare har dessa arbetstagare betalat skatt i sitt hemviststat enligt 183-dagarsregeln som är huvudregeln i OECD:s modellavtal. Sverige har tidigt strikt tillämpat 183-dagarsregeln men när det gäller uthyrning av arbetskraft så kommer det numera ske undantag i regeln. 15- och 45-dagarsregeln tar över i de fall som räknas som uthyrning av arbetskraft. För att det ska röra sig om en uthyrningssituation så behöver det finnas en fysisk person som är arbetstagare, en legal arbetsgivare i ett annat land samt en uppdragsgivare med fast driftställe i Sverige. Arbetstagaren får arbeta i Sverige utan att betala skatt 15 dagar i sträck och totalt 45 dagar på ett kalenderår. Kritik har riktats mot den nya lagstiftningen där flera remissinstanser menar på att det finns risk för att den svenska näringen kan bli lidande på grund av de komplexa regler som den nya lagstiftningen medför. Enligt uthyrningsregeln ska en utländsk arbetsgivare registrera sitt företag hos Skatteverket samt preliminärbeskatta sina anställda. Det kräver således att både arbetsgivare samt arbetstagare har konton hos Skatteverket. Sköts inte registreringen eller skatteavdraget på den ersättning som arbetstagaren erhåller för utfört arbete i Sverige kan arbetstagaren behöva betala restskatt. Visar det sig att arbetstagaren inte uppfyllde kraven för uthyrningsregeln men arbetstagaren har blivit preliminärbeskattad, så får arbetstagaren tillbaka skatten till sitt angivna skattekonto året efter inkomståret. Enligt min analys finns det vissa tveksamheter kring huruvida inkorporeringen av ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp verkligen når sina mål inom alla branscher. Då det inte finns regler kring hur många timmar en arbetstagare får arbeta om arbetstagaren faller utanför Arbetstidslagen (1982:673) 2 § kan en arbetstagare inom vissa branscher fortsätta arbeta som vanligt så länge denne hinner arbeta in sina timmar under den betydligt snävare tidsramen.