Vad kan kollektivtrafiken tillföra ur perspektivet socialt kapital? : en studie om Tvärbanans roll för ökad tillgänglighet och social inkludering

Sammanfattning: Tillhandahållandet av kollektivtrafik kan ses som en nyckelaspekt för mer jämlika förutsättningar till samhällsdeltagande. Ökade ojämlikheter och segregation är återkommande problem i stora och växande städer, och grupper med olika socioekonomiska förutsättningar blir allt tydligare åtskilda geografiskt och socialt. Bilism och funktionsuppdelning spär på avstånden och förstärker ojämlika nivåer av tillgänglighet, vilket bidrar till ett samhälle med en låg nivå av tillit. Detta kan beskrivas i termer av bristande socialt kapital. Kollektivtrafik som möjliggör en ökad tillgänglighet till olika målpunkter förebygger social exkludering och kan ha positiv inverkan på det sociala kapitalet. Socialt kapital kan definieras som de fördelar individer och grupper kan dra genom tillit och förtroende som finns mellan människor i ett samhälle, vilket har stor inverkan på möjligheterna till deltagande i samhällets sociala, politiska och ekonomiska liv. I Stockholms län görs dagligen närmare en miljon resor med kollektivtrafiken, och samtidigt sker en omfattande befolkningstillväxt som ställer stora krav på samhälls- och trafikplaneringen. Ett av transportslagen som berörs är spårvägen, där Tvärbanan är en av befintliga linjer som går i det halvcentrala bandet utanför Stockholms innerstad och som fortsatt byggs ut. I Stockholmsregionen är ökade socioekonomiska skillnader och segregation identifierade problem, där kollektivtrafiken benämns som en möjliggörande faktor för att motverka en sådan utveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialt kapital som teori kan bidra till att förstå innebörden av kollektivtrafiksatsningar för ökad tillgänglighet och social inkludering med särskilt fokus på Tvärbanan. Genom kvalitativa intervjuer med involverade aktörer och deltagande observationer, där spontanintervjuer med Tvärbaneresenärer utförts, har ambitionen varit att få en uppfattning om vilken möjliggörande roll Tvärbanan kan ha utifrån perspektivet socialt kapital. Resultatet visar att Tvärbanan kan betraktas som en investering för ökat socialt kapital då den bidrar med en ökad tillgänglighet till viktiga målpunkter och sammanlänkar geografiskt och socioekonomiskt åtskilda stadsdelar. Dessutom möjliggör det kollektiva resandet i sig att heterogena grupper kan interagera. Identifierade utmaningar som trafikinfrastruktursatsningar behöver hantera för att bli socialt hållbara har främst att göra med relationen mellan framkomlighet och stadsmässighet. Samverkan mellan olika aktörer är centralt för en mer integrerad samhälls- och trafikplanering, där olika intressen och perspektiv synliggörs. För att integrera sociala perspektiv i kollektivtrafikplaneringen visar resultatet även att kunskap, medvetenhet och systematik i planeringsprocessen är väsentligt. Det handlar om att jobba mer helhetligt med sociala frågor inom organisationerna och att det måste genomsyra hela arbetsprocesser. Även om socialt kapital är en omstridd teori är den användbar för såväl planerare som andra medborgare för att förstå och uppmärksamma transportsystemens sociala konsekvenser.