Gröna tak och hållbar urban utveckling : en fallstudie av stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm

Sammanfattning: Mänskligheten står inför en framtid med klimatförändringar och utmaningar i form av återkommande värmeböljor, ökad nederbörd, urbanisering samt minskad biologisk mångfald. Det blir allt mer attraktivt att bosätta sig i städer och i kombination med befolkningsökningen sker det en snabb global urbanisering. Detta leder till hög exploateringshastighet i våra städer då andelen hårdgjorda ytor ökar och andelen gröna ytor minskar. Vid byggandet av fastigheter tillkommer en stor mängd outnyttjade ytor, ofta i form av mörka tak. Dessa är inte bara outnyttjade ytor på dyr tomtmark utan skapar ytterligare problem kopplade till urbanisering i form av bland annat minskat albedo. Närhet till grönska gör att människor mår både fysiskt och psykiskt bättre vilket avspeglar sig i en högre betalningsvilja för bostäder i närhet till grönska. Privatpersoner samt fastighetsägare vill gärna profilera sig som hållbara då hållbarhet på senare tid kommit att bli en identitetsskapande “statusmarkör”. Hållbara bostäder kan därmed vara en säljande faktor. Grönska på taken är i sig inget nytt påfund men har senaste åren fått en renässans i Sverige då det visat sig kunna ge fördelar såsom tillgång till grönska för de boende, dagvattenhantering, minskad värmeöeffekt och bättre luftkvalitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsprojekt, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, arbetar med hållbar urban utveckling genom gröna tak. De gröna taken kan generera en mängd ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar i städer. I studien används urban hållbarhetsteori samt ett egenkonstruerat analysramverk baserat på avsnittet tidigare forskning och teori. Genom en kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerade intervjuer har det framkommit i denna studie att den sociala dimensionen av hållbar stadsutveckling utifrån gröna tak i Norra Djurgårdsstaden överskuggas av de två andra aspekterna; ekonomiskt och ekologiskt. Detta trots att hållbarhetsarbetet med Norra Djurgårdsstaden tagit med alla tre aspekter inom hållbar utveckling; ekonomiskt, ekologiskt och socialt i beaktande när det kommer till planering av stadsdelen.