Revisorns oberoende

Sammanfattning: Bakgrund och problem: De senaste åren har tuffare regelverk implementerats inom näringslivet runt om i världen till följd av flertalet företagsskandaler. Bland dem kan nämnas Enron i USA, vilken ledde till implementeringen av SOX, som även berör europeiska bolag. Även i Sverige har skandalerna avlöst varandra, exempel är Skandia och Intrum Justitia, vilket har lett till framtagandet av Bolagskoden. Dessa regelverk reglerar inte bara företagen utan även de revisionsbyråer som reviderar dessa bolag. Lagstiftaren vill alltså genom lagar och regler få bolagen att agera på ett etiskt och moraliskt sätt. Flera organisationer har likaså försökt att på detta sätt, med regler och stränga påföljder, bli av med icke önskvärt agerande. Exempel på detta är den svenska Försvarsmakten, vilken jag själv har erfarenheter ifrån. Försvarsmakten har sedan ett par år inriktat sig på att utbilda sin personal i den värdegrund som framtagits, vilken personalen skulle ha som stöd för sitt agerande. För att detta skulle ge resultat tog Försvarsmakten till sig aktuell beteendevetenskaplig forskning och utbildade sin personal i enlighet med denna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka se vad revisionsbyråer gör för att agera på ett oberoende sätt gentemot sina klienter, vilka betalar för deras tjänster. Jag har valt att undersöka vilka hjälpmedel och regler som revisionsbyråer har att använda sig av för att bibehålla detta oberoende samt vad de gör för att personalen ska förstå vikten av oberoendet. Metod: För att få reda på vilka hjälpmedel och regler som styr revisionsbyråernas dagliga arbete för att vara en oberoende aktör har jag framförallt studerat andra uppsatser och tillgänglig litteratur på området. Genom att intervjua två revisionsbyråer har jag försökt skapa mig en inblick i hur de valt att arbeta med oberoende frågor inom branschen. För att få trovärdighet i min undersökning föll valet av respondenter på två av de största revisionsbyråerna, nämligen Ernst & Young samt KPMG. På dessa byråer intervjuades två revisorer, som båda har god inblick i sina organisationer. Resultat och slutsatser: Den slutsats jag kom till var att det finns idag tydliga regler och mallar för hur en revisor ska agera inför ett uppdrag för att inte äventyra sin oberoende ställning. Framförallt åsyftas Analysmodellen, vilken Sverige har valt att lagstadga. Denna är ett utomordentligt redskap, enligt mina respondenter, för revisorn att kunna undvika att hamna i en eventuell oberoende-konflikt. Dock så innehåller denna modell en högst subjektiv del, där revisorn ska ta ställning för om denna är oberoende eller inte. Här anser jag, att det är av största vikt för revisionsbyråerna att de utbildar sin personal så att det skapas en enad syn på vad oberoende är. Genom att då ta till sig vad som beskrivs i den beteendevetenskapliga forskningen om individer och gruppers utveckling kan revisionsbyråerna, tror jag, göra Analysmodellen till ett än kraftfullare hjälpmedel. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en undersökning på djupet mot revisionsbyråernas utbildningsprogram och utvärdera dessa utifrån denna uppsats.