Energimärkning torktumlare : Utredning av energimärkningen på torktumlare samt möjliga förbättringsåtgärder vid körningar med liten last

Sammanfattning: Olika delar av världen använder energi på olika sätt och till olika ändamål. I Sverige stod delsektorn Tvätt och tork för 6% av landets totala elanvändning år 2007. På tidigt 80-tal var det större hushållsmaskiner som dominerade ökningen av energianvändande i byggnader medan det på senare år har varit mindre hemelektronik och små köksmaskiner som tagit täten. Tack vare att behovet av energi ständigt ökar behöver en effektivisering av energianvändning ske. Ett steg i rätt riktning togs när Brundtlandsrapporten publicerades och begreppet ”hållbar utveckling” kom till. Begreppet syftar till att en utveckling ska ske på ett sådant sätt att kommande generationer ska ha möjligheten att möta sina behov på samma sätt som nutiden möter sina.   I Europa har Europeiska Unionen ett mål att energianvändningen år 2020 skall ha sänkts med 20% jämfört med den prognostiserade användningen. För att nå målet har bland annat ekodesign- och energimärkningsdirektiven uppstått. Dessa direktiv är till för att produkternas miljöpåverkan skall förbättras under hela dess livscykel samt att göra det lättare för konsumenterna att jämföra produkter ur ett energiperspektiv med hjälp av en energimärkning. För torktumlare har denna energimärkning gjorts om för att ge en mer rättvis bild av hur mycket energi som används när maskinerna körs.   I detta arbete har en jämförelse av den gamla och den nya energimärkningen gjorts. Utöver detta har en konsumentundersökning utförts som har gett en fingervisning om hur torktumlarna egentligen används i de svenska hemmen och utifrån detta har tre förslag på förbättringsåtgärder vid körningar med liten last utretts med avseende på energianvändning, tidsåtgång och slutlig fukthalt. För att göra jämförelsen mellan de båda märkningarna har en torktumlare använts och testomgångar med full respektive halv last har körts och resultatet har använts till att beräkna energieffektivitetsklasserna för båda märkningarna. De tre förbättringsåtgärderna kördes med halv last enligt den nya märkningen men med ändringarna extern flödesjustering, intern flödesjustering samt tennisbollar i trumman var för sig.   Den gamla energimärkningen resulterade i energieffektivitetsklass D, precis på gränsen till C, och den nya i klass C. Trots att de verkar vara likvärdiga skiljer sig resultaten åt tack vare de olika skalorna på märkningarna. Enligt den gamla märkningen kom torktumlaren på nivå 4 men enligt den nya på nivå 6 och är därför mindre energieffektiv när körningar med halv last tas med i beräkningarna.   Konsumentundersökningen visade att laststorlekarna varierar mycket från person till person men med ett medelvärde på 4,75 kg torr tvätt. Utredningen av förbättringsåtgärderna visade en marginell skillnad på energianvändningen, tidsåtgången blev bättre men textilierna fick en högre slutlig fukthalt jämfört med en ordinarie körning. Dessa tre förbättringsåtgärder ansågs därför behöva utredas ytterligare eller bytas ut.