Do not sensationalize it, play it down”. Förståelse av Kinas censur av media, maktutövning och opinionsbildning.

Sammanfattning: Problem/bakgrund: Censur av media är ett karakteristiskt drag för Kinas stat och ett verktyg för att bevara politisk styrning. Samtidigt är media betydelsefullt för att främja ekonomisk och social utveckling. Det är en delikat uppgift för statliga kinesiska censurorgan att finna en medelväg som låter media gynna ekonomisk utveckling utan att riskera omstörtning av den politiska makten. Media är en oumbärlig källa för maktutövning hos den kinesiska staten. Samtidigt används media av sociala rörelser för att utöva politiskt motstånd. Medielandskapet är därmed en ständig arena för kamp mellan befolkningens vilja till yttrande- och åsiktsfrihet visavi statlig kontroll. Syfte: Uppsatsens syfte är att nå en djupare förståelse för vilka former av maktutövning som finns inbyggda i Kinas censur av media och hur de påverkar befolkningens opinionsbildning. Likväl blir syftet att söka insikt i vilka mönster av censur som återfinns i CDT:s rapporter med specifikt fokus på censur av kollektiva handlingar. Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Kinas censur av media har problematiserats med stöd av samhällsvetenskaplig litteratur och forskning. Empirin består av statliga censurdirektiv publicerade av mediaorganisationen China Digital Times. Uppsatsen ansats är hermeneutisk och metodvalet är kvalitativ innehållsanalys, studiens frågeställningar och syfte analyseras mot sociologisk teori med särskilt fokus på makt- och nätverkssamhälle. Slutsatser/resultat: Resultaten visar att Kinas stat via censur av media främst kontrollerar den politiska kommunikationen, nyhetsdiskursen om utrikespolitik och mänskliga rättigheter samt avvärjer kollektiva handlingar. Det censurerade medielandskapet styr i varierande utsträckning det kinesiska samhällets normer och värderingar samt opinionsbildning hos befolkningen. Nyckelord: Kina, media, censur, maktutövning, opinionsbildning, kollektiv handling, sociala nätverk, politisk styrning.