Uppföljning av idrifttagning och energiprestanda för två egenvärmehus i Hammarby Sjöstad

Detta är en Master-uppsats från KTH/Tillämpad termodynamik och kylteknik

Sammanfattning:

Numera läggs alltmer resurser från både privata och offentliga aktörer på byggandet av energieffektiva

byggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav på att alla ägda hus som byggs efter

2020 ska vara nära nollenergihus, men också med Boverkets krav vilka gäller specifikt för Sverige. Enligt

Boverket får inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer än 55 kWh/m2

Atempöver ett år ifall det värms upp med el, och 110 kWh/m2 Atempöver ett år ifall det värms upp på annat

sätt. Utifrån dessa hårdare krav har energiberäkningarnas betydelse ökat avsevärt då det oftast krävs

uppvisande av en preliminär sådan innan exploateringsavtal tecknas.  

Ett kvarter bestående av två huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts då deras energianvändning

ligger över den beräknade. Målet med studien har varit att ta reda på vad som orsakat differensen mellan

uppmätt normalårskorrigerad energianvändning och beräknad energianvändning och att undersöka vilken

driftoptimering som kan göras för att minska differensen. Studien undersöker energianvändningen för de

första tolv månaderna som huset varit i full drift.  

Enligt två energiberäkningar är husens sammanlagrade specifika energianvändning enligt BBR18s format

54,5 kWh/m2 Atemp och år. I denna beräkningsmodell exkluderades påverkan av faktorer såsom uttorkning

av byggfukt och vädring ur den specifika energianvändningen.  

Den uppmätta normalårskorrigerade specifika energianvändningen var 78,1 kWh/m2 Atemp och år för

studiens undersökta objekt över den undersökta perioden. De huvudsakliga förklaringarna till differensen

mellan beräknad och den uppmätta normalårskorrigerade specifika energianvändningen är följande: 

  • Fastighetselens energianvändning var 16,2 kWh/m2 Atemp och år. Detta förklaras främst utifrån att

          belysningen förbrukade mer än beräknat och att pumparnas energianvändning inte ingick i

          beräkningsmodellen. 

  • Hushållselens energianvändning var 23,9 kWh/m2Atemp och år, vilket är 9,1 kWh/m2 Atemp och år

          lägre än beräknat. Det har lett till ett ökat behov av värmeenergi för husen då mindre elenergi har

          varit tillgänglig för återvinning genom husens FTX-aggregat och för uppvärmning av

          lägenheterna.

  • Faktorer såsom uttorkning av byggfukt, externel, och vädring har ej beaktats i energiberäkningen.

          Detta har lett till att den normalårskorrigerade energianvändningen för uppvärmning av husen har

          skiljt sig ifrån den beräknade energianvändningen.

  • De teoretiska beräkningarna utgår ifrån balanserade flöden vilket ej har varit fallet i den

          undersökta fastigheten. Detta leder till att ouppvärmd uteluft tillförts förråden genom

          ytterväggsgaller, vilket fick radiatorernas energianvändning att vara betydligt högre än beräknat.

          Dessa obalanserade flöden över ventilationsaggregaten, där det var ett högre flöde frånluft än

          tilluft, orsakade också en lägre energiverkningsgrad hos ventilationsaggregatet än antaget i

          beräkningarna.

  • VVC-förlusterna har inte kommit huset till godo då VVC-slingan huvudsakligen är dragen längs

          ett hisschakt. 

Med rätt driftoptimering av befintliga komponenter kan den specifika energianvändningen närma sig den

beräknade energiprestandan. Förslag på driftoptimeringsåtgärder är:

  • Rätt driftstyrning av belysning
  • Pumpen, vilken tjänar radiatorerna och eftervärmningsbatterierna, ska enbart vara på under

          uppvärmningssäsong.

  • Strypning av frånluftsflödena i förråden i avseende att minska de obalanserade flödena över

          ventilationsaggregatet och värmeanvändningen hos radiatorerna.

  • Minskning av inomhustemperatur i förråd och trapphus. 

Förslag till fortsatt arbete är:

  • Vidareutveckla systemlösningar för idrifttagande för lågenergihus med fokus på att finna optimal

          uppsättning av mätare och databehandlingsutrustning.

  • En tydligt formulerad byggnadsteknisk guide för lågenergihus som inte ska vara kopplad till

          befintliga typer av lågenergihus.

  • Framtagande av en checklista vid idrifttagning och driftoptimering av lågenergihus.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)