Flerspråklighet i skolan : En intervjustudie om fyra lärares arbete med flerspråkiga elever och deras språkutveckling

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

Sammanfattning: Idag växer andelen flerspråkiga elever i skolan, och vi lärare står inför en stor utmaning att ge dessa elever goda språkliga kunskaper. I dagens samhälle ställs det stora krav på vår förmåga att kunna kommunicera med vår omgivning både i tal och i skrift. Examensarbetets övergripande syfte är att förstå hur lärare arbetar tillsammans med flerspråkiga elever i skolan. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar. Vilka modeller finns det för att följa elevernas inlärningsprocess och språkutveckling? Hur bedömer lärare elever med svenska som andraspråk? Vilken plats har modersmålet i klassrummet och i undervisningen? Hur skiljer man inlärningssvårigheter från språksvårigheter för de flerspråkiga eleverna? Metoden som använts i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande ostrukturerade observationer.   Resultaten av studien visar att när en nyanländ elev kommer till skolan gör klassläraren och SvA-läraren en kartläggning. Det finns inget färdigt material utan lärarna väljer testmaterial som det övriga klassen arbetar med. Under den första tiden arbetar eleven, några timmar i veckan, tillsammans med andra elever på ungefär samma språkliga nivå hos SvA-läraren. För att följa sina elevers utveckling använder SvA-läraren processbarhetsteorins 5 nivåer. Den visar elevernas utveckling, men kan även hjälpa vid lektionsplanering. De flerspråkiga eleverna bedöms genom att läraren gör observationer och följer elevens språkliga utveckling. Eleven får göra samma tester som de enspråkiga eleverna, men läraren tar då hänsyn till elevens språkliga ålder. Modersmålet har en aktiv roll i klassrummet, eleverna uppmuntras att jämföra sina språk och med det vill lärarna stärka elevernas språkliga identitet. Det finns idag inget samarbete med modersmålsläraren och ingen av eleverna får handledning på sitt modersmål. Om lärarna ser att en elev inte utvecklar sitt andraspråk i den takt som den borde, så anmäls detta till EHT, och efter det så startas det en utredning av eleven.   Informanterna anser att de på bästa sätt måste förbereda eleverna och ge dem verktygen för att utveckla sina språkkunskaper.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)