Levande miljöer i det offentliga gaturummet : Ett designförslag av Trädgårdsgatan i Jönköping

Detta är en Kandidat-uppsats från Jönköping University/JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap

Sammanfattning: Syfte: Det offentliga rummet består av ett flertal olika delar där gatan är en utav degrundläggande beståndsdelarna. En av de vitala aspekterna som avgör hur väl ettoffentligt rum är utformat är huruvida det uppfattas som levande eller förlorat. För attmänniskor ska vilja vistas i rummet behöver det vara något som lockar dem till platsen,något som gör den levande. Syftet med denna studie är att skapa en bättre förståelse förvad som skapar en levande miljö i det offentliga rummet samt hur förlorade ytor kanreduceras. Ett designförslag för Trädgårdsgatan kommer att gestaltas som sedanutvärderas med både användare och en projektledare för stadsutveckling på JönköpingsStadsbyggnadskontor för att klargöra hur offentliga gågator kan bidra till en merlevande stadsmiljö. Metod: Enkäter, observationer, intervjuer, litteratur- och dokumentstudier har använtsför att besvara undersökningens mål och frågeställningar samt skapa en grund fördesignförslaget. Enkäter har skickats ut till brukare av Trädgårdsgatan för insamling avåsikter och utvärdering. Observationer har genomförts på Trädgårdsgatan för att skapaen helhetsbild av gatans positiva och negativa aspekter i nuläget. En intervju med enprojektledare för stadsutveckling på Jönköpings Stadsbyggnadskontor har gjorts för fåen inblick i hur de arbetar med levande miljöer i staden. Slutligen har även endokumentstudie utförts med syfte att lyfta relevanta teorier. Resultat: Svaren insamlade från enkäten gav en djupare förståelse och bekräftelse avvad brukarna av Trädgårdsgatan önskar förbättras. Vidare har intervjun medprojektledaren givit en tydlig inblick i deras arbetssätt samt ökat förståelsen för hurarbetet med den offentliga miljön går till i Jönköping. Litteraturstudien har utvecklatkunskapen om attraktiva ytor, problem som ofta uppstår samt vad som behövs för attreducera de förlorade ytorna i staden. Ett designprogram skapades sedan baserat påenkätsvaren och litteraturstudien. Designprogrammet låg till grund för detdesignförslag som skapades för att visualisera de framtagna förbättringspunkterna. Konsekvenser: Stadsbyggnadskontoret arbetar aktivt med utformningen av levandemiljöer och vid skapandet av nya ytor finns det tydliga styrdokument som kanunderlätta både arbetet och utvärderingen av resultatet. Dock finns det många krav attuppfylla vilket kan göra det svårt att hitta en optimal lösning. Det finns många faktorersom bidrar till en levande miljö i gaturummet men det är samspelet mellan dem sombestämmer hur gatan upplevs. Därmed krävs en tydlig plan och tydliga metoder för hurstaden ska se ut i framtiden för att projektet ska lyckas. Begränsningar: Studien är begränsad till endast gaturum och diskuterar därför inteplatser och portaler. Vidare fokuserar studien även på perspektivet levande och attraktivmiljö och utesluter andra perspektiv. Covid-19-pandemin har påverkat och begränsatvalet av metoder då intervjuer med människor på Trädgårdsgatan inte längre varmöjligt. Nyckelord: urban space, levande stadsmiljö, gågator, förlorade ytor

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)