Bollens betydelse i idrottsundervisningen- En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrotten

Sammanfattning: AbstractTitel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrottenFörfattare: Alexander Ekström och Joel TulldahlOlika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ”traditionell bollundervisning” och bollbasundervisning. Likaså ville vi ta reda på hur och varför de uttrycker det de gör. För att få svar på vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Hur upplevde klassen i sin helhet de olika undervisningssätten? Hur upplevde eleverna samspelet med de andra eleverna under de olika undervisningssätten under lektionerna? Hur upplevde eleverna sin delaktighet under de olika undervisningssätten under lektionerna? Hur uttrycker sig flickor respektive pojkar om sina möjligheter till delaktighet och samspel med andra under de olika undervisningssätten och skiljer sig uppfattningen åt mellan hur van eller icke van bollutövare upplever det? Och varför ger eleverna uttryck för dessa upplevelser? I analysen av vår empiri har vi använt oss av olika teorier; genus, habitus och socialt samspel. Resultatet visar att alla, oavsett kön och van eller icke van bollutövare, upplevde bollbasundervisningen som positiv, utifrån sin egen delaktighet och möjligheten till samspel med de övriga i klassen. Eleverna gav dock inte lika tydliga svar på hur de upplevde den ”traditionella bollundervisningen” eftersom det fanns större variation i svaren om hur de upplevde sin egen delaktighet och möjligheten till samspel med de övriga i klassen.Nyckelord: Bollundervisning, delaktighet, samspel, bollutövare, genus, habitus och socialt samspel.