Konsekvenser av förändringar i det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet

Sammanfattning: I denna uppsats jämförs det gamla kommunala utjämningssystemet, som gällde mellan 1996 och 2004, med det nya som trädde i kraft vid årsskiftet 2004/2005. Som utgångspunkt för analysen används ekonomisk teori med fokus på relationerna mellan olika nivåer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrätten, kräver att kostnader som inkomster utjämnas över kommungränserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjämningssystemet att upprätthålla kommunal självstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhällsekonomiska effekter uppstår. En betydande del av uppsatsen behandlar de två olika systemens effekter för olika kommuntyper. Att systemen tenderar att skapa negativa incitament för tillväxt påvisas. Uppsatsen slår vidare fast att det nya liksom det gamla systemet är så pass svårgenomskådligt och icke transparant att systemets legitimitet kraftigt försvagas, vilket i förlängningen riskerar att undergräva hela den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommuner.