Kollektivtrafik i mindre orter och landsbygd – En fallstudie av två skånska kommuner

Sammanfattning: Stad och landsbygd beskrivs ofta som raka motsatser och i den framställda dikotomin mellan stad och land skildras ofta större tätorter som vinnare mot en avfolkad landsbygd. Tätorter och landsbygder runt om i landet har olika geografiska, demografiska och sociala förutsättningar. Det går därför inte att säga att det sker en positiv utveckling för alla tätorter eller en negativ utveckling för hela landsbygden. Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Landsbygdskommittén har på regeringsuppdrag skrivit att alla medborgare har rätt till likvärdiga möjligheter att leva ett gott liv oavsett var de bor eller verkar. I dagens hypermobila samhälle har transportmöjligheter en stor betydelse för individers välfärd och möjlighet att delta i samhället. Trots detta sker det på många håll en försämring av kollektivtrafiken i områden med lägre befolkningsdensitet, resurser allokeras till kollektivtrafik i och mellan tätorter med större resandeunderlag. Det finns en risk att detta och andra klimatåtgärder kommer drabba boende i mindre orter och landsbygd som inte har ett fungerande alternativ till bilen. Examensarbetets syfte är därför att studera hur kommuner med mindre orter och stor landsbygd resonerar kring kollektivtrafikens betydelse. Examensarbetet har genomförts som en fallstudie av två skånska kommuner, Höör och Östra Göinge. Fallstudien tillåter en djupgående analys av de utvalda fallen och har dels genomförts som en dokumentstudie över regionala och kommunala styrdokument, dels som en intervjustudie med tjänstepersoner från bägge kommunerna.