Utvärdering av lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda vid Korsnäsverken : Samband mellan miljöförbättrande arbete i pappers- och massaindustrin och föroreningar i närområdet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Luft-, vatten- och landskapslära

Sammanfattning: En nedgång har setts i Sverige och Europa när det gäller luftföroreningar de senast årtiondena. Nedgången beror bland annat på minskade emissioner från industrier, övergång från uppvärmning med olje- och kolpannor till fjärrvärme och förbättrad bränslekvalitet. Denna studie utvärderar lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda i närheten av pappers- och massaindustrin Korsnäs i Gävle. Mätserierna startar vid sent 1970-tal och går fram till årsskiftet 2009/2010. Nedfall av stoft, sulfat, natrium, kalcium och lufthalter av svaveldioxid samt sot studerades. Jämförelser gjordes med Korsnäs miljöförbättrande åtgärder och emissioner under tidsperioden och med andra mätningar gjorda i Sverige och Gävleborgs län. Studien visade en nedgång av svaveldioxidhalterna i luften. Detta stämmer bra med en kraftig reduktion av svavelemissionerna från fabriksområdet under tidigt 1990-tal då installationer av reningsanläggningar skedde på de största emissionskällorna av svaveldioxid. En minskning av svavelhalten i eldningsoljan från Karskär Energi AB, ett energikombinat ägt av Korsnäs på samma fabriksområde, bidrog under samma tidperiod även till emissionsminskningen. Sothalten visade ingen nedåtgående trend under perioden men var säsongsberoende med i genomsnitt högre halter på vinterhalvåret. Troligtvis berodde detta på förbränningsanläggningar i närområdet, så som enskild förbränning och Karskär Energi AB. Fördelning av de högsta lufthalterna visade inte högre halter av svaveldioxid och sot när medelvindriktningen var ostlig och därmed blåste från fabriksområdet mot mätstationen utan när vindriktningen var sydvästlig och blåste från inlandet. Det totala stoft- och kalciumnedfallet visade ingen nedgång men hade i genomsnitt högre uppmätta halter på sommarhalvåret. Sulfatnedfallet visade högre halter under sent 1980-tal för att därefter minska och natriumnedfallet minskade något under perioden. Inga tydliga kopplingar kunde ses mellan lufthalter respektive nedfall och emissionerna från fabriksområdet när dataserierna sorterades efter vindriktning, vindhastighet och efter sommar- respektive vinterhalvår. Nedfall och lufthalter var inte högre, förutom för svaveldioxid, när jämförelser gjordes med andra mätningar i Sverige och Gävleborgs län och samtliga mätningar låg under periodens gällande nationella gränsvärden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)