Ingen riktig skola: En kvalitativ studie om kortutbildade kvinnor i arbetsmarknadspolitiken
Sammanfattning: I integrationspolitiken är det arbetslinjen som råder och för alla nyanlända invandrare innebär det studier i både svenska språket och arbetsmarknadsutbildningar varvat med praktik för att fortare komma ut i arbetslivet. Bland dem saknar ungefär hälften grundskola varav flerparten av dessa är sällan hörda kvinnor. Syftet med studien är att studera kortutbildade kvinnors upplevelser av arbetsmarknadsutbildningar och vilka positioneringar de har tillgång till. Materialet utgörs huvudsakligen av åtta intervjuer med kortutbildade kvinnor och genom att förstå dem vill jag problematisera diskursen om aktivering i ett större perspektiv knutet till makt och disciplinering. Uppsatsen visar att trots att arbetsmarknadsutbildningarnas syfte är att få ut deltagare i arbetslivet är konsekvensen att ett utestängande system upprätthålls och reproduceras, som i praktiken begränsar kvinnorna i denna studie och i förlängningen riskerar att leda till än mer utanförskap. Aktiveringsdiskursen skapar och upprätthåller därför en bild av skenbar inkludering som paradoxalt nog fungerar kontraproduktivt för både språkinlärning och integration.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)