Den parallella rättegången : En kriminologisk studie om medias inflytande på det allmänna rättsmedvetandet

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Kriminologiska institutionen

Författare: Susanna Olsson; [2011]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur påverkad man som läsare blir, av massmediernas eventuella vinkling av begångna brott och rättsfall i nyhetsrapporteringen. Mina konkreta frågeställningar lyder: Påverkar media den allmänna uppfattningen om straffnivån, samt den allmänna uppfattningen om syftet med straff? Hur ser förhållandet ut mellan den allmänna uppfattningen om syftet med straff och vald påföljd?

I avsnittet om tidigare forskning redovisar jag resultat i forskningsområdet hur media påverkar allmänheten, då det finns mycket liten forskning i just de frågeställningar som jag berör. Gemensamt för samtliga författare är att medias rapportering av brott inte står i proportion till hur många, eller vilken typ av brott som egentligen begås. Detta får i sig betydelse för allmänhetens rädsla för brott, kriminalpolitiska förändringar och allmänhetens syn på och kunskap om rättsväsendet i stort. Studien vilar på den uppbyggda teoribildningen kring det allmänna rättsmedvetandet, syftet med straff samt medias förmåga att få det speciella att verka normalt i läsarens ögon. Min egen hypotes lyder att den allmänna människan blir påverkad av media i ett särskilt rättsfall, och konsekvensen blir att man vill döma till strängare påföljder. Jag tror även att man, efter att ha tagit del av medierapportering, i mindre utsträckning kommer ha valt syften med straff som överensstämmer med Sveriges lagstiftning. Jag sträcker mig så långt att jag anser att det allmänna rättsmedvetandet inte är ett rättsmedvetande, utan mer ett känslostyrt rättstyckande.

Resultatet kan inte bekräfta min hypotes. Av de som läst tidningsartiklarna ville 71 % ha en frihetsberövande påföljd, i jämförelse med 94 % av de som läst domstolsprotokollet. Detta kan bero på flera orsaker. Jag diskuterar möjligheterna om ett giltigt rättsmedvetande och oklar verklighetsanknytning. I frågan om syftet med straff var det endast ett fåtal respondenter, 7 %, som helt överensstämde med den svenska statens syfte, allmänprevention. Vi ska dock komma ihåg att det inte kan dras några generella slutsatser av resultatet i denna uppsats.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)