Varje elev räknas : Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande insatser mot psykisk ohälsa på högstadiet

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Författare: Sandra Kassman; Linn Lissel; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa. -      Hur arbetar elevhälsan för att nå ut till alla elever?  -      Hur arbetar elevhälsan hälsofrämjande mot psykisk ohälsa?  -      Vilka riskbeteenden ser elevhälsan hos eleverna gällande psykisk ohälsa? Metod  I denna studie deltog totalt 11 personer från fem olika skolor där alla har en yrkesroll inom elevhälsan. Studiens fokus ligger på högstadiet och skolorna är placerade runt omkring i Stockholmsområdet. Genom semistrukturerade intervjuer har vi fått de anställdas egna uppfattningar om hur deras hälsofrämjande arbete ser ut samt hur de arbetar för att nå ut till alla elever.  Resultat  Elevhälsan är väl medvetna om att man ska arbeta med hälsofrämjande insatser på skolan men behöver tydligare riktlinjer för hur det ska gå till. Skolsköterska, kurator, psykolog, specialpedagog och skolläkare ska finnas tillgängliga inom elevhälsan. Efter analysprocessen framkom det att elevhälsan lägger mycket av ansvaret hos lärarna. Lärarna har den dagliga kontakten med eleverna och ser eventuella beteendeförändringar. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har varje elev rätt till minst tre hälsobesök under grundskolan hos skolsjuksköterskan som efter analysprocessen uppfattas ligga som grund för elevhälsans arbete. Det är även viktigt med engagerade vårdnadshavare och att elevhälsan ska vara tillgängliga och arbeta med öppen dörr där eleverna kan komma och prata när de vill. Riskbeteenden de såg bland eleverna var hög frånvaro, beteendeförändring, försämrade provresultat, går inte framåt i skolan, problem med uppförandet, aggressivt beteende, självskadebeteende och psykosomatiska besvär som ont i magen och huvudvärk.  Slutsats  Mycket av elevhälsans arbete handlar om åtgärder exempelvis att läraren rapporterar om en elev blivit deprimerad eller har hög frånvaro medan det hälsofrämjande arbetet som att exempelvis ge eleverna kunskap och prata om ämnet psykisk ohälsa på skoltid verkar saknas. Det behövs tydligare riktlinjer för det hälsofrämjande arbetet och fler funktioner på skolan vars befattning endast fokuserar på hälsofrämjande insatser. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)