Högstadieskolgårdar : riktlinjer för planering och projektering

Sammanfattning: Inga riklinjer från statligt håll finns för Sveriges skolors skolgårdar. De kan vara hur små eller storasom helst och de kan vara hur innehållsrika eller innehållslösa som helst eller inte ens existera.Högstadieskolor är ett relativt outforskat ämne som inte har getts något stort utrymme i forskningom elever och deras skolgårdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och justskolgårdar är en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljösom är stimulerande för lärande och utveckling och som främjar fysisk aktivitet krävs det engenomtänkt planering av den i både skola och på skolgården. Skolgården har tidigare reglerats frånstatligt håll och det har påverkat skolgårdarnas utseende genom tiden. Jag har försökt se vad somkan vara lämpligt att ta hänsyn till från tidigare utformningar av skolgårdar vid planering av nya.Utöver det lyfts andra viktiga aspekter fram att ta hänsyn till för att skapa en bra utemiljö förhögstadieelever. En enkät, intervjuer och en kortare litteraturstudie är de metoder som använts föratt få fram några grova, enkla riktlinjer för projektering och planering särskilt anpassad förhögstadieskolgårdar. Hela studien har lett fram till, både från undersökningarna och litteraturen, attdet behövs mer växtlighet, sociala mötesplatser, fler roliga sittplatser, mer möjlighet till fysiskaktivitet och mer rumsbildande miljöer för att eleverna ska trivas ute på skolgården.