SJÄLVFÖRSÖRJANDE BYGGNADER : En studie om lönsamheten av energiförsörjning med solceller i kombination med vätgasbränsleceller

Sammanfattning: Syfte: Dagens samhälle blir mer och mer energimedvetet och regeringen sätter upp riktlinjer för bland annat byggsektorn i form av nya regler från Boverket. Ett av den svenska regeringens mål för klimat- och energipolitiken är att till år 2020 minska klimatutsläppen med 40 % och energianvändningen ska vara 20 % effektivare än i dagsläget. Ett led i detta är att bygga byggnader som är mer energieffektiva eller till och med tillverkar sin egen energi. Byggbranschen i Sverige står i dagsläget för cirka 40 % av koldioxidutsläppen, majoriteten av utsläppen sker vid producering av energi som tillförs byggnaderna under brukningsskedet. Målet för arbetet är att granska lönsamheten hos off-grid-förskolor i en mindre kommun i Mellansverige ur ett ekonomiskt perspektiv. Metod: Arbetet är en fallstudie som undersöker projektering av förskolor som planerar byggas i en mindre kommun i Mellansverige. Förskolan ska vara självförsörjande på energi genom att ha solceller på taket tillsammans med vätgasbränsleceller. Med det systemet ska hela byggnadens energibehov kunna tillgodoses. Intervjuer genomförs med de aktörer som ska bygga förskolan, både från beställarsidan och utförarsidan. Dokumentanalys av bygghandlingar används för att göra en LCC-analys som jämför den planerade energikällan mot bergvärme och passivhus. Resultat: Det är inte ekonomiskt lönsamt att använda vätgasbränslecell med solceller som energikälla. LCC-analysen indikerar att det inte är lönsamt att investera i vätgasbränsleceller som energikälla eftersom initialkostnaden är så hög att den inte går att ta igen ekonomiskt under byggnadens livstid jämfört med de andra två alternativ som undersökts. Formfaktorn är bra men det finns utrymme för förbättringar främst i minskad fönsterarea och en mer kvadratisk byggnad som leder till minskad väggarea och därmed lägre byggpris. Både LCC-analysen och intervjuerna indikerar att vätgasbränsleceller är en dyr teknik i dagsläget. Det behövs fler satsningar från politiskt håll för att få igång debatt om bränsleceller och skapa förutsättningar för att företag och privatpersoner ska kunna satsa på tekniken. Det kan dock vara lönsamt för en kommun på andra sätt, till exempel genom att ny industri och fler jobb lockas till kommunen. Konsekvenser: Slutsatsen är att det i dagsläget inte verkar vara lönsamt med vätgasbränslecell som energikälla. Ämnet behöver studeras i större perspektiv där den nya industrin som genereras av kommunens satsning på vätgasbränsleceller tas i beaktning. Begränsningar: Studien utgår från det planerade projektet i Mariestads kommun och har inte jämförts med några andra liknande projekt. Studien tittar på initial- och driftkostnader och tar inte med miljöaspekten i värderingen om lönsamhet.