Historia, ingen lätt historia. En studie i andraspråkselevers och lärares ordförståelse av gymnasieskolans läromedelstexter i historia.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

Författare: Theres Rydell; [2009-06-23]

Nyckelord: historia; ord och begreppsinlärning; lärobokstexter;

Sammanfattning: Uppsatsen syfte är att studera vilka ord elever med svenska som andraspråk finner svåra i gymnasieskolans lärobokstexter i historia och vad de gör när de inte förstår ett ord. Detta resultat har sedan jämförts med vad lärarna anser om lärobokstexterna och vilka ord de tror är svåra och slutligen har jag studerat vad som står i skolans styrdokument. Uppsatsen består i huvudsak av en kvantitativ undersökning, men har mindre kvalitativa inslag. Som underlag för min undersökning har 32 elever på två gymnasieskolor i Västsverige få genomföra en allmän enkätdel och en ordförståelsedel, även de lärare som intervjuats har fått genomföra ordförståelsedelen med uppmaning att stryka under de ord som de tror att eleverna finner svåra. Ordförståelsedelen består av fem texter, alla hämtade ur läroböcker som används i gymnasieskolans undervisning i historia. Resultatet av undersökningen har sedan jämförts med tidigare forskning i ämnet. För att finna en struktur för vilka ord eleverna har svårt med har jag använt mig av en klassificeringsmodell framtagen i OrdiL-projektet vid Göteborgs universitet. Här dela man in orden i Ämnesövergripande ord och Ämnesrelaterade ord. Dessa ord har sedan ytterligare delats in i två undergrupper. För Ämnesövergripande ord är det Allmänspråkliga, högfrekventa ord och Allmänna, ofta ”skriftspråksaktiga” ord. För Ämnesrelaterade ord är undergrupperna Allmänspråkliga, ämnestypiska ord och fackord. Studien visar att eleverna anser att de Allmänna, ofta ”skriftspråksaktiga” orden och de Allmänspråkliga, ämnestypiska orden är de som är svårast, även lärarna har ansett att eleverna har svårast att förstå ord som faller inom just dessa kategorier. Tidigare forskning på området har kommit fram till att de ämnestypiska orden är svåra, men i denna undersökning visar det sig även att de ”skriftspråksaktiga” orden också anses svåra, något som tidigare forskning inte kommit fram till. Jag har också kunnat konstatera att eleverna själva inte anser att läroböckerna är speciellt svåra medan forskning påvisar motsatsen. Det står också klart att flertalet elever i min undersökning hellre frågar ämnesläraren om ordets betydelse och blandar sällan in lärarna i svenska som andraspråk och modersmål.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)