Konstruktionen av fritidshemsbarnet

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Gävle/Akademin för utbildning och ekonomi

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att analysera hur fritidshemsbarnet har konstruerats efter fritidshemmets samordning med skolan. För att söka svar på denna fråga har en diskursanalys gjorts av de statliga offentliga utredningar som föranlett de två senaste läroplanerna. De färdiga läroplanerna och allmänna råd för kvalitet i fritidshem har sedan använts som referens för att undersöka om intentionerna i utredningarna uppfyllts. I analysen av dessa texter har Foucaults teori om biopolitik brukats som komplement till den diskursanalytiska verktygslådan.   Resultaten visar att intentionerna i den SOU som föranledde Lpo 94 var att skapa ett nytt måldokument som skulle möjliggöra att förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kunde skapa en gemensam syn på barnet och dess lärande. Men en jämförelse med den slutliga versionen av Lpo 94 samt de allmänna råden för kvalitet i fritidshem illustrerade att dessa intentioner inte fullföljdes fullt ut. Istället skapades det ett hierarkiskt förhållande där fritidshemmets barnsyn underordnades skolans. Den SOU som föranledde Lgr 11 och den färdiga Lgr 11 kan sägas ha spätt på denna utveckling. Detta genom att utredningen hade som huvudsyfte att förbättra mål - och uppföljningssystemet i Lpo 94 för att därigenom öka måluppfyllelsen. En verksamhet som fritidshemmet där det inte finns några uppnåendemål för barnen får i detta sammanhang inget eget värde. Dess enda möjlighet att tillerkännas något värde är genom att komplettera skolan med dess helhetssyn på barnets lärande och utveckling.   Konklusionen av detta är att fritidshemmets samordning med skolan lett till att såväl fritidshemmet som fritidshemsbarnet förlorat sitt egenvärde. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)