Beslutsmodell för omvänd logistik inom industriellt byggande : En fallstudie av väderskydd för volymer inom flerfamiljshusbyggande

Sammanfattning: Väderskyddande av lägenhetsvolymer är en viktig process vid industriell tillverkning av lägenhetsvolymer från lagring, transport till byggarbetsplats. Detta examensarbete behandlar väderskyddande av lägenhetsvolymer samt området omvänd logistik som handlar om flödet av produkter och material där fokus riktas mot återanvändning. Arbetets syfte är att lyfta kriterier inom omvänd logistik för att utveckla en beslutsmodell som används för att välja den mest lämpliga väderskyddslösningen. Examensarbetet bidrar även med ökad kunskap inom området omvänd logistik och hur det kan tillämpas i den industriella byggbranschen. Arbetet med att utveckla en beslutsmodell påbörjades genom att använda teori från omvänd logistik för att skapa beslutskriterier som ansågs viktiga vid beslutsfattande gällande väderskydd, kopplat till främst arbetsmiljö, ekonomiska samt miljömässiga aspekter. Beslutskriterierna som togs fram är viktiga faktorer som beaktas när val av lösning görs. Genom en fallstudie hos en industriell husbyggare analyserades den väderskyddsprocess som i nuläget används för att skydda företagets lägenhetsvolymer. En rad olika alternativa lösningar analyserades för att sedan sållas ut till ett fåtal som sedan jämförs med hjälp av den framtagna beslutsmodellen. Beslutsmodellens teoretiska kriterier vilka utvecklats från omvänd logistik analyserades för att se hur de ansågs fungera i den verkliga organisationen. Det framkom att det teoretiska området omvänd logistiks huvudområde har ett antal drivkrafter som främst kopplas mot tillverkningsindustrin som går att överföra till kriterier för beslut av hur lägenhetsvolymer skall väderskyddas. Vidare kunde författaren efter processkartläggning, intervjuer samt övriga iakttagelser se att det fanns en rad olika oklarheter rörande exempelvis kostnader, miljö samt arbetsmiljö som bör undersökas vidare. Flertalet av beslutskriterierna ansågs väl anpassade mot beslutet i fallstudien. Det som framkom som ett problem var att flera av de utvalda kriterierna med koppling till ekonomi, miljö och arbetsmiljö baserades på antaganden på grund av bristfällig information vid beslut. Därav skulle ytterligare fördjupningar behövas för ett noggrannare beslut. Även en rad anmärkningar utöver beslutskriterierna noterades och lyftes vidare i diskussionen. De berör viktiga punkter att beakta vid valet av  väderskyddslösning som författaren iakttagit under arbetets gång. Författaren kom fram till att beslutsmodellen fungerade väl vid beslut om väderskydd samt att de framtagna kriterierna ansågs relevanta. Beslutskriterierna i den slutgiltiga beslutsmodellen ses i bilaga 5. Potentiella förbättringsområden relateras främst till fördjupade undersökningar kring de ingående kriterierna för att leverera ett mer precist beslut. Författaren påpekar även att fler intervjuer med fler yrkesgrupper samt observationer skulle utveckla modellen till ytterligare anpassning. Även djupare analyser rekommenderas då flertalet av kriterierna saknade tillräckliga fakta för att leverera ett mer precist beslut. Genom beslutsmodellen samt presentationen av anmärkningar rekommenderas företaget att behålla nuvarande emballeringssystem medan man undersöker vidare om alternativet presenningshuv går att implementera.