Magsäcksinnehåll och reproduktion hos vildsvin i Sverige

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka magsäcksinnehåll hos skjutna vildsvin i syd- och mellansverige för att fastställa vad vildsvinen ätit, d.v.s. om födan kom från utfodringsplatser eller från naturen, och om det kan ha betydelse för reproduktion. Även könsorganen (äggstockar och livmödrar) undersöktes för att se om det fanns ett samband mellan utfodring och reproduktion. Arbetet ingick som en del i en pilotstudie om vildsvin och reproduktion. Studien genomfördes under 2013 på fyra gårdar (fyra olika län) med egna viltslakterier för att få en spridning av insamlat material. Till dessa gårdar skickades en enkät för att få information om deras utfodring till vildsvin (typ av foder och utfodringsrutiner). Enkätsvaren visade att antalet foderplatser per areal varierade, från en foderspridare per 125 ha till en per 330 ha. Mängden foder per hektar jaktmark samt typ av foder varierade också mellan gårdarna. Magsäcksinnehåll och könsorgan samlades in från 182 skjutna hondjur (>30 kg levande vikt) under 8 av årets månader (ej mars, augusti, september och december). Av dessa analyserades magsäcksinnehåll från 63 prover (34,6 %) enligt en tidigare använd metod som modifierades. Under månaderna november, januari och februari bestod maginnehållet, materialet sammantaget, till stor del (>90 %) av föda från foderplatser. På gårdar där vildsvinen hade tillgång till ekollon i naturen avspeglades detta i magsäcksinnehållet med varierande andel (36,5-97,7 %). Animaliskt innehåll var högt i fyra individuella prover med en variation från 23 % upp till 66 %. Trots utfodring valde djur att söka föda bland åkergröda, framförallt under sommarmånaderna. Undersökningen av könsorganen visade sammantaget, alla gårdarna och månaderna sammanräknat, att av de 63 hondjuren var 32 % anöstrala (inaktiva äggstockar) 21 % hade cyklisk aktivitet i äggstockarna, 19 % var dräktiga, 25 % ej könsmogna och 3 % bedömdes ha störd äggstocks-aktivitet. Medelantalet embryo eller foster hos de dräktiga djuren (n= 12) var 4,67 ± 1,7 SD med en variation på 2-8. Denna studie visar att vildsvinens val av föda, utöver det som utfodras på foderplatser, tycks bero på flera olika faktorer som tillgång på odlade grödor, miljö och säsong. Fler prover och från mer än ett år behövs dock för tillförlitliga resultat.