Textrörlighet - ett rörligt begrepp : En systematisk litteraturstudie om textrörlighetsbegreppet

Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka textrörlighetsbegreppet utifrån svensk forskning och att se vilka bakomliggande teorier begreppet grundar sig på. Dessutom ska studien se hur textrörlighetsbegreppet använts i tidigare svensk forskning och hur det har förändrats från dess introduktion. Arbetet utförs som en systematisk litteraturstudie, där relevant material för studien samlats in för att granskas. I arbetet har både svenska och internationella arbeten, såsom artiklar och avhandlingar, använts.      Resultatet visar att textrörlighetsbegreppet främst bygger på receptionsteorier, idéer om läsaren och textens möte med varandra och skapandet av föreställningsvärldar. Teoretiskt har begreppet även sin grund i dialogism och sociokulturellt perspektiv. Vidare visar resultatet att utvecklingen av textrörlighet framförallt inspirerats från Judith Langers begrepp envisionment-building (att bygga föreställningsvärldar). Internationell forskning har haft liknande tankar om rörlighet i text och byggandet av föreställningsvärldar sedan 1942. Textrörlighet nämndes redan 1996 i Sverige, men det var i början av 2000-talet, som begreppet mer officiellt introducerades i svensk kontext. Därefter har begreppet förändrats och tagit olika riktningar beroende på forskningens syfte. Slutsatsen av detta är att textrörlighet sedan det introducerades har förändrats på ett flertal sätt och utvecklats i olika riktningar. Även om grunden som begreppet hade från början hänger kvar, finns det nya sätt och möjligheter att använda sig av begreppet.