”Licens att beröra” - beröring, kommunikation och relation i omvårdnad

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Författare: Helena Lindberg; Ylva Nilsson; [2006-01-27]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Beröring är en stor del av omvårdnadsarbetet och kan bana väg för en god terapeutisk relation mellan sjuksköterska och patient som kan öppna upp för kommunikation. Att bli berörd ger upphov till reaktioner och känslor. Det kan vara allt ifrån upplevelser av välbehag eller ilska till fysiologiska reaktioner som frisättning av hormoner och signalsubstanser. Syftet med den här studien var att ta reda på hur beröring i omvårdnadsarbetet kan främja god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tretton artiklar publicerade mellan 1992 och 2005. Resultatet redovisades utifrån Jean Watsons fem första karativa faktorer. Det framkom att en interpersonell relation mellan sjuksköterska och patient var av största vikt för en god kommunikation. Beröring, kommunikation och relation framstod som tre samverkande element som krävde stor känslighet, kunskap och ansvar av sjuksköterskan. Beröring var ett bra instrument för att kommunicera och samtidigt ett redskap för att initiera kommunikation. Många av artiklarna pekade även på tydliga omvårdnadsmässiga vinster för både patient och sjuksköterska. Det verkade finnas ett behov av att medvetandegöra beröring i omvårdnaden som en planerad omvårdnadsåtgärd.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)